Den 19 november 1918 låg Per Brahe i Jönköping och tog ombord last, bland annat symaskiner och järnspisar. Ett stort antal tunnor med fruktmos stuvades på däck. När fartyget samma kväll anlände till Gränna togs ytterligare last ombord.

Totalt hade ångaren nu 34 ton i lastrummet och 47 ton på däck, men däckslasten var inte ordentligt surrad. Åtta passagerare skulle stiga ombord i Gränna, bland annat konstnären John Bauer, hans fru Ester och deras treårige son Bengt.

När Per Brahe lämnade Gränna klockan 23.00 satte hon kurs mot Hästholmens hamn dit hon skulle anlända två timmar senare. När hon inte kom fram på utsatt tid trodde man i Hästholmen att hon blivit kvar i Gränna på grund av det dåliga vädret.

Dagen därpå påträffades en mängd vrakgods i vattnet utanför Hästholmens hamn och man förstod att en allvarlig olycka inträffat. Vid det efterföljande sjöförhöret frikändes rederiet helt från skuld, trots att det var känt att fartygen på Göta Kanal dels pressades med snäva gångtider dels tog ombord mer last än vad fartygen var byggda för.

I november samma år påträffades vraket vid draggningar och dykare konstaterade att vraket stod på rätt köl på 32 meters djup. I juli 1922 bärgades fartyget. Dykare hade då tidigare bärgat de kroppar som påträffats i och runt vraket.

Efter reparationer sattes hon åter i trafik under namnet Östergyllen. Efter en rad ägar- och namnbyten hamnade hon till sist i Finland under namnet Åland II, där hon skrotades 1959.