Runt örlogsstaden Karlskrona finns ett flertal inlopp som idag ger flera alternativ till insegling. Då örlogshamnen och varvet anlades på 1680-talet var det bara ett av dessa som var seglingsbart för dåtidens stora skepp.
Foto: Patrik Höglund/ Vrak/ SMTM, CC-BY.
Runt örlogsstaden Karlskrona finns ett flertal inlopp som idag ger flera alternativ till insegling. Då örlogshamnen och varvet anlades på 1680-talet var det bara ett av dessa som var seglingsbart för dåtidens stora skepp.
För att försvara detta inlopp anlades bland annat forten på Kungsholmen och Drottningskär. Under 1700-talet förändrades situationen då mer lättmanövrerade och grundgående fartyg härjade längs kusterna, i synnerhet ryska galärer. För att hindra denna typ av fartyg att ta bakvägen in till Karlskrona började man 1785 att sänka fartyg i Djupasund.
De första fartygen som sänktes var sannolikt Pollux och Konung Fredrik. Den sista var byggd som Enigheten redan 1696. Vid en undersökning av sundet 1805 framgår att de två fartygen som sänktes på platsen 20 år tidigare nu inte längre fullgjorde sin funktion som spärr, en förstärkning behövdes. 1810 sänks därför ytterligare tre fartyg.
Fregatten Grip och brigantinen Disa sänks och strax därefter den lilla kronojakten Simpan som vid en besiktning framstod som obrukbar för strid. Det troligen sista skeppet som sänktes i Djupasund var linjeskeppet Wasa som hade slopats redan 1827 men hållits flytande till 1836 då hon bogserades ut till de andra sänkta fartygen.
Vid undersökningar utförda av Statens maritima och transporthistoriska museer 2020 och 2021 påträffades sex fartyg i spärren i Djupasund. Av de sex vraken kan fem med sannolikhet identifieras: Grip, Konung Fredrik, Wasa, Disa och Pollux. Däremot är identifieringen av Simpan osäker.
