Scepter - kungens skepp

Vrakets för och akter samt styrbordssida grävdes fram. Kölens längd uppskattades till ca 30-33 m, att jämföras med Vasas 38 m. Träprover visade att eken kom från svenska ekar som huggits under vinterhalvåren 1612-1613 och 1613-1614. 

Endast fyra örlogsskepp hade byggts i Sverige under den här perioden; Scepter, RikÖrsnyckeln, Harbo Lejonet och Jupiter. De två sista var för små i jämförelse med vraket på Skeppsholmen och Riksnyckeln sjönk 1628 i Stockholms skärgård. Bara ett alternativ återstod – Scepter! Gustav II Adolfs flaggskepp hade hittats! 

Kungen stred mot Livland

I oktober 1612 fick den holländske skeppsbyggmästaren Isbrand Johansson i uppdrag att bygga ett örlogsskepp på ön Biskops-Arnö i Mälaren. Skeppet, som döptes till Scepter anlände till Stockholm 1616 för att utrustas. 

År 1618 seglade Scepter österut på sitt första sjötåg. Med 350 man och 36 kanoner ombord skulle skeppet delta i striderna mot Polen om den baltiska provinsen Livland. 

1621 bestämde sig kungen för att göra en kraftinsats mot Livland och första målet blev att erövra Riga. Scepter var då kungligt flaggskepp vilket innebar att kungen själv var ombord och förde högsta befälet. Trots många problem lyckades svenskarna erövra Livland. 

Dök upp på land

År 1639 gick Scepter i pension. Nästan 400 år senare, i april 2017, påbörjades renoveringsarbeten på Skeppsholmen i centrala Stockholm. Ganska snart påträffades ett stort antal kraftiga pålar. 

Studier av äldre historiska kartor avslöjade att man hittat en gammal krängningsbro, använd för underhåll och reparation av stora örlogsskepp. Senare påträffades även skeppstimmer i ek! Ett stort vrak låg under krängningsbron. Då krängningsbron bör ha byggts under mitten av 1600- talet var skeppet alltså äldre.