Köp biljett
Du använder en gammal webbläsare!
Om du har Microsoft Edge installerat kan du starta den via denna länk: vrak.se i Microsoft Edge
Vi rekommenderar följande webbläsare:

Utställningstexter Djupdyk i arkiven

Instruktion

Följ först den vänstra väggens fyra sektioner. Vänd sedan tillbaka och fortsätt med fallstudeirna på monterväggen.

I denna del av utställningen finns flera digitala interaktiva stationer. Texterna i dessa är tyvärr inte tillgängliga för uppläsning.

I mitten fortsätter spelet med sin tredje och avslutande interaktiva station.

Djupdyk i arkiven, introduktion

Marinarkeologer arbetar ofta med fler källor än arkeologiskt material. Om det till exempel är ett skeppsvrak från 1600-talet som ska undersökas så finns det massor av information att hämta från tidens målningar, modeller, ritningar, kartor och texter.

De historiska källorna och skildringarna kan komplettera arkeologin. Berättelserna om historiens skepp, människor, händelser och platser blir fylligare, kanske också mer rättvisande. Moderna rekonstruktioner och datasimuleringar kan också öka kunskapen om hur skeppen har sett ut och hur det var att segla dem.

Ritningar och modeller

Börja i sektionens övre vänstra del och fortsätt medurs.

Ritning och 3D-modell

Här har en historisk källa, en 1600-talsritning av en pinass, placerats ovanpå en nygjord 3D-modell av Resande Man. Vi ser hur fartyget kan ha sett ut och hur mycket som faktiskt finns kvar av det ursprungliga skeppet.

Riggen gör skeppet

Skeppstyper benämndes ofta efter sin rigg, alltså segel, master och rep. Eftersom fartyg ibland riggades om, så kan samma skepp benämnas på olika sätt i olika historiska källor. Vrak saknar dessutom ofta rigg, vilket kan göra det svårt att exakt bestämma skeppstypen.

Modell av ett linjeskepp

Under 1700- och 1800-talen fanns inget tvådäckat svenskt skepp med kanonportarna arrangerade som på modellen. Kanske byggdes modellen som ett förslag till ett skepp som aldrig byggdes, eller så föreställer den ett utländskt skepp.

Modell i segment

Modell av linjeskeppet Gustav IV Adolf, sjösatt i Karlskrona 1799. Modellen har troligen använts vid undervisning. Skeppet bytte namn flera gånger. När det togs ur tjänst på 1870-talet hette det Försiktigheten.

Skepp på bildstenar

Ibland finns skepp med segel avbildade på forntida bildstenar. I nederkant på den här bildstenen från Tofta på Gotland syns ett skepp med segel. Motivet ger oss ledtrådar till hur seglen var konstruerade och såg ut.

Digital rekonstruktion av Bremerkoggen

Med modern teknik är det möjligt att simulera äldre skepps egenskaper. Genom laserscanning och arkeologisk data kan du här se Bremerkoggen segla på nytt. Analysen visar att skeppet sannolikt byggdes för att segla på mindre hav som Östersjön.

Film, Att segla som vikingar

I början av 1900-talet hittades ett välbevarat vikingaskepp i en gravhög vid Oseberg i Norge. Genom att bygga en kopia av skeppet och testa den lär man sig mer om hur originalskeppet var konstruerat och hur det seglade.

Filmen saknar ljud och text.

Skeppstyper

Människor har använt fartyg för att färdas över vatten under många tusen år, men skeppens utseende och egenskaper har varierat. Hur skeppstyperna har förändrats beror delvis på tekniska innovationer – men framförallt speglar fartygens konstruktion och utformning samhällets och sjöfartens behov och ideal, som har skiftat från tid till tid.

Handelsintressen och politik har varit viktiga drivkrafter för utformningen av handelsfartyg och krigsfartyg av olika slag. Snabbseglande smäckra skepp och stabila, lastdryga fartyg har exempelvis olika egenskaper som passar för olika uppgifter.

Här får du utforska åtta olika typer av skepp som har färdats på Östersjön under olika perioder, från 300-talets rodda träskepp till 1800-talets ångdrivna järnfartyg.

Interaktiv station, presentation av skeppstyper

Det digitala textinnehåll finns ej tillgängligt för uppläsning.

Farliga vatten

Vädrets makter är kanske den vanligaste orsaken till fartygs undergång. I äldre tid iakttog sjöfararna molnformationer, hur vattnet rörde sig, olika djurs beteende och annat för att förutspå väderomslag.

Vissa platser är också mer olycksdrabbade än andra, med lömska grynnor, farliga grund och skär, eller svåra passager med knepiga strömmar. Mängder av skepp har också gått under i samband med sjöslag eller andra krigshandlingar till sjöss.

Uttjänta fartyg har gärna återanvänts, som fyllnadsmaterial till kajer, bryggor och broar, och för att spärra av sund eller viktiga farleder.

Strid till sjöss

I augusti 1941 inträffade en av Östersjöns största katastrofer i krigstid. Ett sextiotal fartyg sänktes vid en evakuering av sovjetiska fartyg från den belägrade hamnen i Tallinn i Estland. 10 000 människor gick under bland minor, flygbomber och artillerield.

Pansarplåt

Pansarplåten tillverkades i testsyfte 1950. Den är 30 millimeter tjock och materialet är mycket hårdare än vanlig plåt. Den är beskjuten med två pansargranater, och den ena har fastnat i plåten.

Återbruk

Under ett par hundra års tid sänktes uttjänta fartyg i Oxdjupet i farleden in till Stockholm, för att spärra av för fientliga fartyg. 1839 ansågs spärren vara klar – men då hade handelsfartygen blivit för djupgående för att kunna passera. Farleden fick muddras upp igen.

Sektionens övre del

Stormar och oväder

I juli 1566 ankrade Danmarks och Lübecks gemensamma flotta utanför Gotland, trots varningstecken om annalkande storm. 15 av de 39 fartygen kastades in mot kusten och slogs i spillror. Flera tusen människor miste livet.

Farliga grund och skär

I Öregrunds skärgård ligger Argos grund, en farlig undervattensklippa. Runt klippan finns många vrak, de flesta oidentifierade. Men ett av dem är ångaren Cedric som gick under i en vinterstorm år 1910. Bara kaptenen, maskinisten och en matros överlevde.

I lådorna

Förlisning på 1100-talet

Bild av en runsten i Vallentuna utanför Stockholm, 1100-tal, där texten lyder:

Han drunknade i Holms hav.
Hans knarr gick i kvav,
endast tre kommo av.

Holms hav kan avse flera platser i Östersjön.

Vikingatida undervattensspärr

Ortofoto av undervattensspärr av pålar, sten och sänkta fartyg, från vikingatid/medeltid. I Foteviken i södra Sverige.

Trumpetare omkomna på Kronan

Ur Flottans arkiv 1675-1678, om att flottans pukslagare och de flesta av trumpetarna omkom vid regalskeppet Kronans förlisning 1676.

Ångare förlorad i julstorm 1901

Skillingtryck om Polstjärnans förlisning 1901, då hela besättningen omkom. Författad av ACS, 1902. 

Ångare sänkt av ubåt 1944

Ångaren Venersborg, sänktes av en rysk ubåt 1944. Samtliga ombord överlevde sänkningen, men bara en matros överlevde havet och vinterstormen. Aftonbladet, 1 januari 1945.

Olycksstatistik 1911

Ur statistik över svenska fartygsolyckor 1911. Den vanligaste orsaken i fredstid var vädrets makter. Kungl. Kommerskollegium, 1912.

Planera med kartor

Historiska kartor, kanske flera hundra år gamla, kan ha massor att berätta. De visar inte bara hur områden har sett ut rent geografiskt. Byggnader och anläggningar är ofta markerade, som varv, hamnar, ankringsplatser, farleder och fiskeplatser. Kartorna kan också avslöja verksamheter som bedrivits längre inåt land, men lämnat spår i vattnet eller längs kusten.

Därför studerar arkeologer historiska kartor när de förbereder sig för att undersöka ett område. Kartorna ger en uppfattning om vilka typer av lämningar de kan hitta, och vilken utrustning som är bra att ha med sig.

Vrakkartor. På glaset.

Karta över Karlskrona från 1804 med flera vrak inritade, en del namngivna. Detta förekommer ibland på historiska kartor. Ofta rör det sig om avsiktligt sänkta skepp som använts för att spärra av en farled, eller som fundament för broar, bryggor och kajer.

På den här kartan är många vrak markerade. Flera av dem har verifierats med side scan sonar. Några har även besiktigats och verifierats av arkeologer.

Flera av vraken ligger idag helt eller delvis under fyllnadsmassor.

Markerade vrak, årtal för förlisning:

  • Råbocken, 1676
  • Victoria, 1658
  • Solen, 1667
  • Blekinge, 1682

Sektionens övre del

Elleholm då och nu

En karta över Blekinge från 1650-talet visar att det fanns en stad på ön Elleholm i Mörrumsån. På ett nutida flygfoto syns inte mycket av den. Men under vattnet döljer sig äldre kulturlager från tiden då staden blomstrade.

Farleder

Karta från 1690-talet som visar Stockholms skärgård med markerade farleder. Farleder visade – och visar – vilken väg som var den säkraste och bästa genom ett område. Vrak ligger ofta vid farleder med mycket trafik.

I lådorna

Broar över Nyköpingsån

Centrala Nyköping och Nyköpingsån. Flera broar och andra anläggningar är utmärkta, bland annat en bro vid Nyköpings slott. 1666, Lantmäteriet.

Bridges over Nyköping river

Central Nyköping and Nyköping River. Several bridges and other structures are marked, including
a bridge at Nyköping Castle. 1666, Swedish land registration authority.

Fartygsolyckor i Sverige

Fartygsolyckor längs de svenska kusterna, från Strömstad till Haparanda, året 1868. 119 skeppsbrott varav 52 totalförlisningar, och 67 grundstötningar är noterade. Riksarkivet.

Ship accidents in Sweden

Ship accidents along the Swedish coasts, from Strömstad to Haparanda, during 1868. 119 shipwrecks, including 52 complete sinkings and 67 groundings are recorded. Swedish National Archives.

Farleder och sjökrogar kring Stockholm

Sjökrogar där sjöfarande kunde få mat och ibland husrum finns utmärkta. Kartan är möjligen från 1700-talets första hälft. Riksarkivet.

Shipping lanes and taverns in the Stockholm area

Taverns are marked where seafarers could get food and sometimes shelter. The map is possibly from the first half of the 18th century. Swedish National Archives.

Vrak i Stockholm

Förlaga till karta över Skepps- och Kastellholmen i Stockholm. 46 vrak är utmärkta. Av C.F. Hauswolf. 1736, Kungliga Sjökarteverket.

Wrecks in Stockholm

Draft of a map of Skepps­holmen and Kastellholmen in Stockholm. 46 wrecks are marked. By C.F. Hauswolf. 1736, Swedish Royal Nautical Chart Office.

Bro över Trosaån

Åbro nära Trosa i Södermanland. En numera försvunnen bro över Trosaån är inritad i anslutning till bebyggelsen. 1691, Lantmäteriet.

Bridge over Trosa river

Åbro, near Trosa in Södermanland. A now lost bridge over Trosa River is drawn near the settlements. 1691, Swedish Land Registry Administration.

Laxfällor i Torshälla

Laxfällor, så kallade laxkistor, i centrala Torshälla i Södermanland. Torshällaån var tidigare mycket rik på vandrande fisk. 1783, Lantmäteriet.

Salmon traps i Torshälla

Salmon traps in central Torshälla in Södermanland. The Torshälla River used to be rich with migratory fish. 1783, Swedish Land Registry Administration.

Tre fallstudier

Fortsättning från monterväggens andra sida.

Scepter

På Skeppsholmen, tvärsöver viken utanför det här museet, hittades delar av ett vrak 2017. Det verkade vara ett örlogsskepp. Dendro-kronologiska analyser av det kraftiga ekträet visade att virket fällts under vintern 1612/1613. Enligt historiska källor byggdes fyra större örlogsskepp vid den tiden. Ett av dem, Scepter, passade in på vraket.

Scepter var kung Gustav II Adolfs flaggskepp. Han seglade med det till Brandenburg 1620 för att fria till sin blivande gemål Maria Eleonora. Det går sedan att följa Scepters resor i källorna, från erövringen av Riga 1621, till 1640. Då fick det stolta flaggskeppet en sista uppgift – som fundament i Skeppsholmens kaj.

Skeppsholmen. Sektionens övre del.

På Skeppsholmen i Stockholm låg flottans bas, och ett varv där många skepp byggdes, som Kronan och Svärdet. Uttjänta örlogsskepp användes ofta som byggnadsmaterial till kajer och broar, så området är fullt med vrak – en marinarkeologisk skattkammare.

Skeppsgårdsböcker och skeppstimmer. På bänken.

När forksarna jämförde ålder på träproven med de historiska källorna om Scepter, så stämde årtalen bra överens.

Dokument från Stockholms skeppsgård berättar att skeppsbyggare Isbrand Johansson får i uppdrag att inleda bygget av ett fartyg (’stapelsätta’) hösten 1612. I brev från 1613 klagar mäster Isbrand över att timret börjar ta slut. Kungen ger genast order om att hugga mer ek för att skeppet skulle bli färdigt. Uppgifterna stämmer med forskarnas datering av skeppstimret som hittats på Skeppsholmen: de visade sig komma från ekar som hade fällts under vintrarna 1612-1613 och 1613-1614.

Möjlighet att bläddra och läsa i källorna.

Shipyard accunts and ship timber. On the bench.

When researchers compared the age of wood samples to Scepter's historical record, the dates corresponded very well.

Documents from the Stockholm Navy yard reveal that shipbuilder Isbrand Johansson is commissioned ta start construction of a ship ('to put it on the stocks') in the autumn of 1612. In letters from 1613, Master Isbrand complains that the wood is running out. THe king then immediately givas an order to chop down more oak in order to finish building the ship. The information is consistent to with the researchers' dating of the ship's timber found on Skeppsholmen. The were identified as coming from oak trees that were felled during the winters of 1612-1613 and 1613-1614.

Opportunity to browse and read the sources.

Gribshunden

I början av 2000-talet inleddes de arkeologiska undersökningarna av ett sönderfallet vrak utanför Ronneby i Blekinge. Ett dendroprov visade att skeppstimret hade fällts vintern 1482/1483. Uppmärksamheten riktades då mot en särskild berättelse i de medeltida krönikorna: örlogsskeppet Gribshundens dramatiska förlisning.

1495 fattade ett skepp eld och sjönk vid Stora Ekön utanför Ronneby. Skeppet tillhörde kung Hans av Danmark, som var på resa mot Kalmar. Flottan hade sökt hamn i Ronneby på grund av en kommande storm. En krönika berättar att kungen befann sig iland och såg när hans stolta skepp brann och sjönk i vågorna.

Stävfigurer. Monterns övre del.

Det är inte ovanligt att stöta på olika slags skepp med stävfigurer i arkivmaterial som rör medeltiden. Många gånger kan figuren kopplas till skeppets namn, som på den här avbildningen av Sankt Olovs skepp Oxen.

Krönikor och kartor. På bänken.

Forskarna behövde både kartor och krönikor för att kunna vara säkra på Gribshundens identitet.

I historiska källor kan namn förekomma i olika varianter. Den danske kungen Hans skepp Gribshunden, kallas till exempel för både Griffen, Gribhund och Der Grifun. Orten Ronneby benämns både Rendebye och Rottenby, och sundet vid Ekö utanför Ronneby kan kallas Egesund eller Ekösund. Pusslet med uppgifterna från medeltida texter och historiska kartor, hjälpte forskarna att avgöra vilket vrak som hade hittats utanför Blekinges kust.

Möjlighet att bläddra och läsa i källorna.

Arado

2006 hittades ett flygplansvrak utanför Karlskrona. Det var ett sjöflygplan från andra världskriget, och det skulle bli det första flygplansvrak som klassades som fornlämning i Sverige.

I februari 1943 tvingade en svensk kryssare ner ett främmande flygplan utanför Blekinges kust. Det enmotoriga sjöflygplanet var tyskt, och det hade kränkt svenskt luftrum. Planets besättning menade att de kommit in över Sverige av misstag, men en fotograferingsjournal från planet stärkte misstankarna om att de egentligen var på spaningsuppdrag.

Efter kriget använde svenska försvaret planet vid övningar. Men vid en landning kom det in för lågt, slog runt och sjönk. De två personerna ombord räddades.

Sjöflygplanet Arado. Monterns övre del.

Filmen visar sjöflygplan ur serien Arado AR 196-3. De små enmotoriga pontonplanen kunde lyfta från och landa på vattenytan, och användes av tyskarna under andra världskriget.

Ett hemligstämplat dokument. På bänken.

Protokollet från förhöret med de tyska flygarna ombord på planet var länge hemligstämplat. Nu kan vi läsa att de hävdade att de hade flugit in över Sverige av misstag eftersom kompassen visade fel. Men vi ser också förhörsledarens notering i marginalen när kompassen hade kontrollerats: ’den visade rätt!’.

I protokollet finns även information från ögonvittnen. De såg en säck kastas överbord i samband med att planet störtade. Kan den ha innehållit en kamera? De tyska flygarna sa att de inte hade någon kamera ombord. Men förhörsledaren misstänkte att deras egentliga uppdrag hade varit att fotografera den svenska kusten.

Möjlighet att bläddra och läsa i källan.

I arkivet, interaktiv station

Här kan du gräva vidare bland fakta och berättelser om Östersjöns vrak och kulturlandskap. 

Det finns fyra kategorier:

  • Leva vid kusten
  • Handel och kontakt
  • Det bottenlösa hålet
  • Krig och konflikt

Välj en av akterna och mata in den i uttaget intill skärmen.

Stationens innehåll är digitalt och finns ej tillgängligt för uppläsning.

Undersökning pågår

I samband med större arbeten i och vid vatten behövs ofta en arkeologisk utredning av området. Det kan röra sig om nedläggning av sjökablar, förstärkning av kajer eller anläggning av en ny marina.

Ofta är dessa undersökningar små och väcker ingen större uppmärksamhet. Men nästan alltid påträffas nya lämningar. Det kan vara allt från plastbåtar och bilar till stora, gamla skeppsvrak. Ibland leder fynden till stora undersökningar som kan pågå i flera år.

Det är tack vare alla dessa små och stora upptäckter som den samlade kunskapen om hur människor använde och levde vid havet hela tiden ökar.

Stationens digitala innehåll finns ej tillgängligt för uppläsning.

Filmer om pågående undersökningar

Filmerna har ljud och text.

Leta i arkiven. Del tre av spelet.

Stationen utformad som ett rullarkiv i tre delar. Instruktionerna sker med talad dialog, textade uppmaningar samt visuella illustrationer. Innehållet likadant i alla tre delarna.


Till nästa utställning: Epilogen

Tillbaka till Uppdraget, inledning

Tillbaka till start

Sidan senast uppdaterad: 2021-09-08