U 4 7 9, instruktion
Börja med väggen rakt fram till vänster. Rör dig sedan moturs runt om i rummet.
Kartan visar lämningens placering.
Fakta om lämningen
LÄMNING: Den tyska ubåten U 4 7 9.
TID: November 1944, andra världskriget.
PLATS: Finska viken, utanför Odensholm, Estland.
HÄNDELSE: Vraket har spår av en kraftig explosion, troligen orsakad av en mina. Hela besättningen, 51 man, gick under med fartyget.
Kriget under ytan
I slutet av andra världskriget dominerades Östersjön av motståndarna Tyskland och Sovjetunionen. Den som behärskade havet kunde förse de egna styrkorna med vapen, mat och drivmedel: och hindra motståndarnas transporter. Östersjöns stränder gränsar till många stater, så att kontrollera området var angeläget.
Ett viktigt vapen i maktkampen var ubåtar. Att spana utan att bli sedd och göra oväntade anfall är effektivt. Den tyska ubåtsflottan var beryktad. 1944 lade tyskarna ut nya minor i Finska viken för att stänga inne den sovjetiska flottan. Området var redan belamrat med minlinjer från flera olika länder.
I november samma år försvann den tyska ubåten U 4 7 9 spårlöst i Finska viken. Först 70 år senare skulle försvinnandet få en förklaring.
Utläggning av ubåtsnät
Filmen visar tyska besättningsmän som lägger ut ubåtsnät i Finska viken 1943. Näten skulle stoppa fientliga ubåtar. En del ubåtar var försedda med en sågtandad sax i fören, som gjorde det möjligt för ubåten att ta sig igenom ett hindrande nät.
Filmen saknar ljud.
Boj till ubåtsnät
På golvet står en boj. Den hörd till ett ubåtsnät som låg i Finska viken under andra världskriget. Ibland sköts bojarna sönder från flygplan. Då sjönk näten och de egna ubåtarna kunde passera.
Ubåtsnät och minering. Karta och text till vänster om bojen.
Kartan visar var i Östersjön det fanns minor utlagda.
Ubåtar kan ta sig fram osedda, men de är inte osårbara. Under andra världskriget lades det ut enorma mängder minor, inte minst i Finska viken. Dessiutom fanns redan gott om minor från tidigare perioder av oro och konflikter, en del av dem från 1800-talet.
Ubåtsnät gjorda av metall kunde stoppa fiendens ubåtar. De hölls på plats av bojar på vattenytan, och mellan näten fanns luckor som bara de egna styrkorna kände till.
Befälhavaren ombord på U 4 7 9 gjorde flera noteringar i ubåtens krigsdagbok om sammandrabbningar på ytan, med torpedbåtar och flyg och även enstaka beskjutningar från landbaserade trupper. Besättningen hade också lyckats skjuta sönder drivminor.
Blädderstation på bord
Krigsdagbok från U 4 7 9
Den här dagboken skrevs mellan 27 oktober 1943 och 23 september 1944 av befälhavaren ombord. Dagboken för den efterföljande perioden är antagligen kvar i vraket, och det vi vet om den tiden kommer från rapporteringen via radio.
Citat ur dagboken
17 september 1944
08.20: I AO 2822 siktas en ångare, kurs SV, fart 15 sjömil. Vi går mot den med hög fart, det fastställs att det är den svenska ångaren Aeolus.
09.02: Vi går emot det andra fartyget, fastställer att det är en finländsk ubåtsjagare under örlogsflagg. Låter honom löpa. Medan vi passerar varandra siktar han på mig med sina kanoner, och jag på honom med en T5-torped.
Östersjön 1944
Också civila drabbades av kriget på Östersjön. Både passagerarfartyg och lastfartyg sänktes av motståndarnas fartyg och ubåtar, för att hindra att flyktingar eller råvaror till krigsindustrin nådde sina mål. I farlederna var minor ett ständigt hot.
Kriget hade orsakat en massflykt över havet från de ockuperade baltiska staterna. Just 1944 skeppades dessutom tusentals barn från Finland till de tryggare nordiska länderna, bland annat med det svenska passagerarfartyget Aeolus.
Under 1944 utför U 4 7 9 främst spaningsuppdrag för att kartlägga fiendens rörelse i Östersjön. I augusti får ubåten order att stoppa ester på flykt mot Sverige.
Passagerarfartyget S/S Aeolus
Den 17 september siktar ubåtens besättning Aeolus på kurs mot Sverige. Men ubåten stoppar inte fartyget för att söka efter flyktingar, inte den här gången. Kanske hade Aeolus eskort av det finska krigsfartyg som nämns i krigsdagboken: ta en titt i montern bakom dig.
Citat på väggen över bänken
Förhindra att ester flyr till Sverige i motor- och segelbåtar.
Ur radiomeddelande från 9:de säkerhetsdivisionen, 9 augusti 1944, kl 14.52
Röster från 1944. Bänk med ljudstation.
Det var inte bara militär sjöfart som drabbades av kriget på Östersjön, även civila fartyg utsattes för angrepp och kontroller. 1944 flydde tiotusentals människor från Baltikum över Östersjön till tryggare länder, och många finska krigsbarn skeppades till Sverige för att undgå kriget.
Här får du få ta del av tre personliga berättelser, tre röster, från Östersjön år 1944.
Film på rumsavdelare
Filmen från vraket. Filmen saknar ljud.
Livet ombord. Till höger om rumsavdelare.
U 4 7 9 var av ubåtstypen 7C, vanlig i den tyska flottan. I ytläge drevs den av dieselmotorer. Då laddades också de batterier som användes i undervattensläge. Ubåten var alltså tvungen att gå i ytläge med jämna mellanrum. Bara från ytan gick det att kommunicera via radio.
Ubåten var fyra meter på bredaste stället. Maskiner, vapen, matförråd och utrustning var viktigast. Manskapet fick dela på utrymmet som blev över. De flesta delade sovplats och turades om att sova.
Mat och avkoppling prioriterades på de trånga ubåtarna. En tysk ubåtsman kunde alltid räkna med gott om bröd, potatis, kött och grönsaker. Underhållning som böcker, skivor och spel skulle bidra till att hålla modet uppe.
Skärmar, ritning och sovbrits
Filmen till höger utgörs av arkivmaterial som ställts samman för att visa livet ombord på en ubåt.
Över skärmen finns en ritning av en 7C-ubåt.
På golvet är storleken på en sovbrits utmarkerad.
I vänster skärm kan du göra en virtuell rundtur i U 9 9 5, en ubåt av samma typ som U 4 7 9. U 9 9 5 är ett museiskepp vid Laboes marina minnesmärke, norr om Kiel i Tyskland.
Besök ombord. På kortväggen, film utan ljud.
Den 27 juni 1944 fick U 4 7 9 besök av den norska författaren Knut Hamsun, nobelpristagare i litteratur och en hängiven nazist. Besöket filmades för att ingå i en propagandafilm. Filmen visar befäl och mannar som tar emot Hamsun på ubåtens däck. Troligen är det samma besättning som sedan gick under med ubåten.
Besättningen. På rumsavdelarens insida.
Den femtioen man starka besättningen på U 4 7 9 var oerfaren. Det var 1944, tyskarnas krigslycka hade vänt och förlusterna var stora. Det rådde en skriande brist på erfarna ubåtsbesättningar.
Befälhavaren, Friedrich Wilhelm Sons, gjorde sin första ubåtsfärd det här året. Under sommaren försökte besättningen sänka flera fiendefartyg utan att lyckas. U 4 7 9 klarade många anfall, men de sänkte faktiskt inte ett enda fartyg.
Den sista radiokontakten med besättningen skedde 17:28 den 15 november. Då rapporterade de att två patrullbåtar setts i närheten. Därefter bröts all kommunikation. Samtliga ombordvarande dödförklarades en knapp månad senare.
Arbete och fritid
Bilderna visar ubåtsmän ombord på tyska ubåtar under andra världskriget. Livet ombord rymde både arbete och fritid.
Den sista positionen
Finska viken var Östersjöns mintätaste område. U 4 7 9 gick förmodligen på en drivmina, sådana som besättningen hade siktat flera gånger under sommaren 1944.
2013 återfanns vraket, på 92 meters djup utanför den estniska ön Odensholm. Det vilar på styrbords sida på botten. Vid kommandotornet finns spår efter en kraftig explosion, men annars är vraket i gott skick. Alla luckorna till ubåten är fortfarande stängda. Hela besättningen blev med största sannolikhet kvar ombord. Vrakets inre har inte undersökts.
Bränsletankarna innehåller fortfarande diesel. Därför ingår U 4 7 9 i ett estniskt projekt som övervakar miljöfarliga vrak.
Vraket
Vraket efter U 4 7 9 ligger idag med 90 graders slagsida på 92 meters djup i Finska viken. Det är delvis täckt av sediment. Bilden visar en stor skada i form av en glipa i skrovet vid kommandotornet, och brädor från det träklädda däcket.
Mina
U 4 7 9 sjönk efter en explosion, troligen orsakad av en drivmina. Trots att minröjning har pågått redan sedan första världskriget, finns tiotusentals minor fortfarande kvar i Östersjön.
Fortsätt till nästa rum: Estonia