Fiske med krok och ljuster
Nära land finns det spår av krokar och ljuster (fiskespjut). Fiskekrokarna har samma form som idag, men stenålderns krokar tillverkades av ben eller horn.
Ett ljuster är ett slags spjut eller harpun. Hakarna intill spjutspetsen hjälper till att hålla fast fisken när den är spetsad. Vid boplatsen finns ben av både ål och plattfisk, som var lätta att fiska med ljuster.
Fynd av ett ljuster avslöjar en av fiskemetoderna. Här ser man hur en ål fångats med ett ljuster. Illustration: Vibeke Knöchel Christensen, Museum Lolland-Falster.
Ett ljuster som fortfarande står upprätt i bottenleran har hittats, någon har troligen för 7000 år sedan missat en fisk och tappat taget om sitt ljuster.
Nedersta delarna av ett ljuster, ett fiskespjut, från Tybrind Vig. Till vänster sitter en vass spets mellan de två fångstarmarna. Till höger har det en gång i tiden suttit en lång stång. Foto: Anneli Karlsson, Vrak/SMTM
Fiske nära land och till havs
Arkeologerna har hittat fiskben från fiskar som fångats både i vikar och ute på djupt havsvatten. Människorna vid Tybrind Vig fiskade därmed inte bara inne i vikens bräckta grunda vatten utan även ute till havs i båtar. Där var vattnet saltare så där fanns saltvattensfiskar som sill och makrill.
Säl och tumlare blev olja till lampor
Tran är en olja som man får när man kokar feta fiskar eller havsdäggdjur. Säl och tumlare jagades för oljetillverkning. Ett keramikkärl kunde också vara en oljelampa. Kärlet fylldes först med tran. När en veke stoppades ner i oljan och brann fungerade tranlampan nästan som en ficklampa.
Keramikskålen från Tybrind Vig var en gång en avlång tranlampa. Foto: Anneli Karlsson, Vrak/SMTM
Olja till tranlamporna gjordes av tran, fettet från säl eller tumlare. Tumlare är en av världens minsta valar och den enda valsorten i Östersjön. De är utrotningshotade eftersom människorna har jagat den hårt för dess fett. Bild: AVampireTear, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons
Nyfiken på tumlare?
Här kan du läsa mer om tumlarna i Östersjön.
Sälar har också jagats hårt av människan både för oljetillverkning, men också för dess skinn. Nuförtiden finns det gott om säl, men sälen får i sig mycket miljögifter som vi släppt ut i Östersjön. Bild : Кирилл Уютнов, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Sälar i Östersjön
Lär dig mer om sälar i Östersjön.
Långa stockbåtar
Vid strandkanten låg stockbåtar. De ser ut som kanoter och är gjorda av stora stockar som man gröpt ur. Med dessa båtar kunde människor fiska och paddla längs kusterna och över stora vikar.
I båtarna finns det spår av små eldstäder. Elden har använts som värmekälla och vid matlagning. Ljuset från elden kunde också utnyttjas vid nattfiske.
Den största stockbåten vid Tybrind Vig var tio meter lång och hade plats för åtta personer. De kunde använda båten till att flytta mellan olika boplatser, resa till mötesplatser och göra handelsfärder för att byta saker med varandra.
Rekonstruktion av en stockbåt
Filmen från Moesgaards museum i Danmark visar hur arkeologerna prövar en kopia av stockbåt av samma typ som hittats vid Tybrind Vig.
Paddlar med mönster
Flera paddlar av trä har hittats på bottnen. Några har utskurna geometriska mönster. Kanske hade man gjort mönstren för att göra paddlarna vackra, men mönstren kan också ha visat att man tillhörde en speciell grupp bland människorna.
Paddlar av trä som bevarats i tusentals år utan att ruttna har varit skyddade av lera och sand på havsbotten. Foto: Peter Moe Astrup, Moesgaard museum
Tack vare mönstren på dessa paddlar lär vi oss mer om människornas bildspråk på stenåldern. Montage skisser: Flemming Bau och Elsebet Morville
Frågor att besvara och fundera på
- Precis som mönstren på paddlarna från Tybrind Vig har vi idag bilder och mönster på kläder och föremål och ibland även på våra kroppar i form av tatueringar. Varför har vi det?
- En gissning varför mönstren finns på paddlarna är att de skulle visa att man tillhörde en speciell grupp bland människorna. Tror du att våra bilder och mönster vi bär idag på kläder och kroppar har samma funktion? Ge exempel.
