En förlisning med ett ögonvittne
Innehåll
1660 hade diplomaten greve Christoph Carl von Schlippenbach bråttom till Polen för att förhandla om en allians mellan Sverige och Polen mot den gemensamma fienden Ryssland. Mot löfte om att betala kaptenens bröllop med hans fästmö seglade skeppet Resande Man från Stockholm utan en erfaren styrman. Eftersom greven förde med sig fina gåvor till polackerna för att påverka dem under förhandlingarna fanns det många värdeföremål ombord på skeppet. Skeppet förliste i en snöstorm bland skären vid Landsort. 38 personer omkom. Anders Bjugg, grevens sekreterare, överlevde och skrev ner en berättelse av den dramatiska förlisningen.
2012 hittades ett vrak som man genom marinarkeologiska undersökningar kunde konstatera med all sannolikhet är Resande Man.
Lektionen bygger på studier av skriftliga och materiella källor. I Del 3 kan eleverna ta del av Andreas Bjuggs ögonvittnesskildring genom en film där hela Bjuggs skildring både är uppläst och finns textad. I Del 4 finns ett foto av ett mynt - ett av ett fåtal bärgade föremål. De övriga materiella källorna finns i Del 5. Eleverna får genom källkritiska studier avgöra om det verkligen är det mytomspunna krigsskeppet Resande man som man äntligen har hittat.
Det här kan eleverna lära sig
- att historia med ögonvittnens berättelser ibland är lika spännande som en äventyrsfilm.
- att ögonvittnen ibland också överdriver och lägger till.
- att politik ibland är ett spel, där min fiendes fiende är min vän.
- att människor, då som nu, låter sig mutas för att vinna personliga fördelar.
- att människor med ansvar ibland slarvar och inte bryr sig om sitt ansvar.
- att det i allmänhet är bättre att låta vraken ligga orörda och inte bärga fynd.
- att man ibland målade en tavla för att skildra en händelse innan det fanns kameror.
- att bilden av vad som hänt blir tydligare om det finns flera samstämmiga källor.
Uppgifter för elever
Elevfrågorna handlar i huvudsak om att förhålla sig källkritiskt till de olika historiska källorna, samt reflektera över riskerna med att muta för att få igenom sina önskningar.
Anknytning till läroplaner
LGR22
Centralt innehåll i årskurs 4-6
Historia
Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800
- Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön.
- Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna. - Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.
Svenska
Informationssökning och källkritik
- Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Centralt innehåll i årskurs 7-9
Historia
Hur historia används och historiska begrepp
- Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
Religion
Etik och livsfrågor
- Grundprinciper inom några etiska modeller, till exempel konsekvensetik och pliktetik.
- Analys av och reflektion över etiska frågor utifrån elevernas egna argument samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar och utifrån etiska modeller. Sådana frågor kan till exempel handla om frihet, rättvisa och solidaritet.
Centralt innehåll för Lgy11
Historia 1B
Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial utifrån källkritiska kriterier och metoder.
Svenska 1
Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.
Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.