Köp biljett
Du använder en gammal webbläsare!
Om du har Microsoft Edge installerat kan du starta den via denna länk: vrak.se i Microsoft Edge
Vi rekommenderar följande webbläsare:
En målning av Holländska soldater som skjuter med musköter i en strid mot spanjorer utanför engelska kusten

Holländska soldater skjuter med musköter i en strid mot spanjorer utanför engelska kusten. Gamla tavlor, som den här målningen från 1602 av Hendrick Cornelisz Vroom, kan också vara en källa till historia. Om du kan, zooma in i målningen och titta på alla detaljerna! Källa: Rijksmuseum Amsterdam

Del 4: Hur krigade man till sjöss under 1600-talet?

Hellre erövra än förstöra  

I sjöstrider försökte man överta fiendens skepp. På så sätt slapp man bygga ett helt nytt fartyg själv och rusta det med kanoner. Ett skeppsbygge tog lång tid och var dyrt, och dyrast var kanonerna. Istället för att sänka skeppen riktade man därför kanonerna mot fiendens master och sköt sönder dem. Utan master och segel kunde inte fiendeskeppet fly undan. Då kunde man ta över fiendens krigsfartyg till sin egen flotta.

Dödliga kanonskott 

I sjöstrider försökte man också skjuta med kanoner så kulorna flög genom luften längs med hela däcket på fiendens skepp. En enda kanonkula kunde då döda och såra många sjömän och soldater.   

Stormstycken

Andra typer av kanoner som dödade och skadade många människor var så kallade stormstycken. Det var korta kanoner som laddades med många små gevärskulor eller järnskrot. Stormstyckena avlossades när man kom nära fienden. Då flög massor av metallbitar genom luften och dödade och skadade människorna uppe på däck. 

 

Eldrör.jpg

En kanon som kallas stormstycke har ett eldrör med bred mynning. Stormstycket sköt iväg en dödlig svärm av kulor och metallbitar precis som ett hagelgevär. 
Foto: Anneli Karlsson, Vrak /SMTM 

 

Musköter – långa gevär 

När man låg nära ett fiendeskepp sköt man även med långa gevär som kallas musköter. Det tog lång tid att ladda en musköt. Gevärsskytten kallades musketör. För att det skulle gå fortare att ladda musköten hade musketören många små behållare med krut i en läderrem över bröstet, nästan som ett patronbälte. Remmen med krutbehållarna kallades bantlär och behållarna bantlärmått. 

 

Musköt_1600_talet.jpg

Musköt från början av 1600-talet. Användes av knektarna inom Örlogsflottan. Samling: Livrustkammaren

bantlar_bantlarmatt-2.jpg

Bild till vänster: Bantlär med bantlärmått från mitten av 1600-talet. Foto: Skoklosters slott. Bild till höger: Ett bantlärmått var en liten flaska av trä med rätt mängd krut för att snabbt kunna ladda en musköt.
Foto: Anneli Karlsson, Vrak/SMTM

 

Sjöblockad och belägring är metoder i krig 

Sjöblockader är en form av handelskrig och ekonomisk krigföring och har varit vanligt genom historien. Vid en sjöblockad hindrar en fiendemakt tillgången till mat och andra förnödenheter genom att spärra handel och alla transporter. På det sättet kunde man trötta ut befolkningen i ett land och bryta ned viljan att kriga vidare. Då uppstod också brist på pengar för att finansiera de dyra krigen. 

Belagerung_Stralsunds_durch_Wallenstein_3.jpg

Här belägras Stralsund under Trettioåriga kriget år 1628. 
Källa: Workshop of Frans Hogenberg, Public domain, via Wikimedia CC. 

 

Frågor att besvara och fundera på

- Varför ville man förr inte sänka fiendens fartyg? 

- Vad är en blockad och varför är den så effektiv mot ett land? 

 

Specialuppgift

Vroom-beskuren-(007).jpg

Källa: Rijksmuseum Amsterdam

Studera målningen av skeppen ovan. Titta på alla människorna ombord på skeppet. Zooma gärna in i bilden om du kan.

Fundera på vad de olika personerna gör, vad de pratar om, hur de ser ut och hur de är klädda! Kan du se de två döda soldaterna? Om du varit med ombord, vem av alla skulle du då kunnat vara? 

Fantisera och skriv ner vad som hände dig just den här dagen!

I solenvraket hittade de en hatt, den kan du se här (extern länk)
 

Sidan senast uppdaterad: 2022-04-12