Lärarhandledning U479 - en krigsgrav på Östersjöns botten

Innehåll

Östersjöområdet 1944. Under ytan pågår ett dolt krig. Ubåtar, ubåtsminor, torpeder och ubåtsjagande ytfartyg ingår i den dödliga kampen om herravälde till sjöss.

Vi får en inblick i livet ombord på en ubåt under andra världskriget genom källor såsom filmer, foton och krigsdagboksanteckningar.

Lektionen berör blockadtaktikens betydelse för sjökriget och den brutala verklighet som mötte soldater, sjömän, fiskare och civila passagerare till sjöss. Sjöstridens billigaste och vanligaste vapen, minan, gör ingen skillnad på vän eller fiende, skyldig eller oskyldig, militär eller civil person. Tusentals av de minor som lades ut i Östersjön under första och andra världskriget finns kvar. Till lektionen finns fördjupningar om: ubåtskriget under andra världskriget, ubåtshistorik, ubåtsjakt, den svenska ubåten Ulvens öde, svenska ubåtar i dag och krigets konsekvenser för Östersjöns miljö.

Elevfrågorna handlar om propaganda och påverkan. Hur gestaltas kriget när makthavarna, de som driver kriget, kommunicerar? Hur kan vi vara kritiska? 

Frågorna berör Sveriges utsatthet då och nu vid blockad och upphörande av handel samt råvarubrist då och nu.  

Eleverna får fundera över vad som krävs för att undvika krig. Skall krig undvikas till varje pris och hur drabbar krigets handlingar havsmiljön? 

Frågorna lämpar sig för enskilda ställningstaganden och funderingar som sedan kan växlas upp i grupp- och helklassdiskussioner, där tillämpningar av elevernas egen analysförmåga och att dra slutsatser blir viktiga moment. Svaren är sällan givna, kloka tankar och formuleringar konstrueras tillsammans med andra genom att lyssna och själv vara aktiv i samtal. 

Det är upp till varje lärare att välja ut eller anpassa frågor efter den undervisning och syfte som avses. 

Rena kunskaps- och faktafrågor är det upp till läraren själv att konstruera, om det finns behov för det. 

Tips till lärare 

Som lärare kan du ganska enkelt jämföra med den säkerhetspolitiska situationen som det talas om mycket nu (januari 2022). Läget har försämrats och hotbilden mot Sverige har ökat. Länderna runt Östersjön rustar, Sverige likaså. Andra världskrigets historia genom Kalla krigets konflikthot och olösta mysterier i Östersjöområdet, är en bra brygga över till det aktuella läget i dag. Sverige satsar på sitt försvar igen och rustar upp. Historia och samhällskunskap förenas.  

Läs Totalförsvarets forskningsinstituts artikel om den ryska Östersjöflottan (extern länk) 

Läs en Populärhistorias artikel om svenska fartyg som försvann på Östersjön under kalla kriget (extern länk) 

Frågeställningar 

Propaganda och påverkan

Många texter, bilder och filmer visar ett ubåtsliv med leende män, de spelar sällskapsspel, lyssnar på musik och de får god mat. Besök av makthavare.  

• Varför tror du att man skildrar ubåtslivet på det viset? 

• Tror du att det är en bild som på ett korrekt sätt återger livet ombord, varför?  

• Tror du att makthavare, höga politiker och militärer skulle vilja dela livet ombord med sjömännen? Varför? 

Många verksamheter, jobb och samhällsuppgifter har flera syften, mål och förutsättningar. När man rekryterar och gör reklam visas ofta en positiv och okomplicerad bild upp, det arbete man rekryterar för och verkligheten är ofta annorlunda. 

• Kan du komma på och ge exempel på sådan verksamheter, bilder, reklamfilmer som försöker gestalta sin verksamhet på ett lockande sätt, men där verkligheten är annorlunda? 

• Hur kan man skydda sig mot vilseledande bilder och skildringar?  

• Hur kan man veta att en beskrivning av en verksamhet är korrekt? 

• Vad behöver man ha för kunskaper för att inte vilseledas av falsk reklam, marknadsföring och förskönande fakta? 

Råvaror, handel och blockader

Ubåtar används för att stoppa transporter av råvaror och viktiga produkter för ett land, Syftet är att försvaga landets infrastruktur, krigsförmåga och människorna som lever i landet. 

Efter Tysklands anfall mot, och ockupation av Norge och Danmark den 9 april 1940 blev Sverige isolerat. Vår export och import upphörde nästan helt. Vi tvingades att ransonera viktiga varor. Vi blev också bra på att ersätta sådant som vi inte kunde importera med andra produkter och varor. 

• Vilka varor tror du att det blev brist på i Sverige vid den tiden? 

• Om Sverige skulle bli isolerat på samma sätt i dag, om vår import skulle stoppas. Vilka varor tror du då det skulle bli brist på? 

• Gör två listor på dessa varor, då och nu. Jämför dem, försök komma på orsaker till att de är annorlunda, då och nu? 

Krig, vår miljö och framtiden - hur skall vi ha det? 

Krig motiveras ofta med att man måste försvara sin nationella tillhörighet, sin kultur, sitt språk, sitt folk. Religion och politik används som starka drivkrafter.  

Historien lär oss att krig skapar stort mänskligt lidande, slår sönder samhällen som generationer av människor byggt upp, förstör kulturarv, historiska byggnader och det vi säger oss skydda.  

Vi krigar, och förstör samtidigt den enda planeten vi känner till, som har förutsättningar för mänskligt liv.  

Att såga av den gren som man sitter på blir ett passande uttryck. 

Viljan att skydda och vårda det som är viktigt men också vår förmågan att förstöra och slå sönder, är motstridigheter i mänsklighetens arv. 

Välj en eller flera av frågorna för er diskussion:

• Hur kan mänskligheten på riktigt skapa en bättre värld, där krig och miljöförstöring minskar och förhoppningsvis upphör? 
• Vad måste vi undvika, sluta med? Ange hur och alternativ. 
• Vilka misstag tror ni vi begår i dag som förstärker nuvarande miljöproblem eller skapar nya? 
• Vad tror du framtida generationer kan kritisera vår tid för, på samma sätt som vi i dag tycker att dumpning av krigsmateriel i havet är riktigt korkat?  
• Vad kan man göra för reflektioner när man funderar över människans dubbla egenskaper? 

Fundera först på egen hand, diskutera i grupp. Gör en skrivelse, ett dokument där ni sammanfattar era tankar och diskussioner.

Anknytning till läroplaner 

LGR22

Historia

årskurs 4–6

• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer

 årskurs 7–9

Imperialism och världskrig, cirka 1850–1950

• Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur.
• De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck.
• Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.

Religion

årskurs 7–9 

Etik och livsfrågor

• Grundprinciper inom några etiska modeller, till exempel konsekvensetik och pliktetik.
• Analys av och reflektion över etiska frågor utifrån elevernas egna argument samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar och utifrån etiska modeller. Sådana frågor kan till exempel handla om frihet, rättvisa och solidaritet.

Samhällskunskap

årskurs 7–9 

Information och kommunikation

• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Bild

årskurs 7–9 

Bildanalys

• Samtida konst- och dokumentärbilder samt konst och arkitektur från olika tider och kulturer. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.
• Mediebilders utformning och påverkan och hur dessa bilder kan tolkas och kritiskt granskas.
• Bilder som behandlar identitet och maktrelationer, till exempel sexualitet, etnicitet och kön. Hur dessa bilder gestaltas och konstrueras.

Bildframställning

• Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om frågor som är angelägna för eleverna.

LGY11 

Historia

Centralt innehåll 1a1 (Gymnasiegemensam kurs på alla yrkesprogram och TE) 

Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Tolkning och användning av olika slags källmaterial.

Hela det centralt innehållet i Historia 1b, 100 poäng Gymnasiegemensam kurs på EK, ES, HU, NA och SA exemplifieras och berörs i skolwebbens olika vrak.

Samhällskunskap

Samhällskunskap 1b, 100 poäng

Gymnasiegemensam kurs på alla högskoleförberedande program. Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.