Skeppet med 1700-talets lyx
Innehåll
Under andra halvan av 1700-talet ville den ryska kejsarinnan Katarina den stora ta del av den västeuropeiska adelskulturen och de lyxiga kolonialvaror som flödade i den växande globala handeln, kolonialvaror som oftast var producerade av slavar.
Kejsarinnan och några förmögna adelsmän fyllde skeppet Vrouw Maria (Fru Maria) med holländsk konst, silverföremål, frön, tulpanlökar, tavlor, snus, kritpipor, glaslinser, tyger, färgämnena bresiljeträ och indigo, kaffe, elfenben, böcker, te och mycket annat. Skeppet seglade ut från Amsterdam, som var centrum för den globala handeln med lyxvaror, men förliste på väg mot S:t Petersburg i Finska viken 1771.
Lektionen belyser dåtidens lyx och världshandel under 1700-talet utifrån skriftliga källor kopplat till skeppet Vrouw Maria: tulldokument från Öresund, listor på det som man lyckades bärga, Katarina den storas brev till filosofen Voltaire om de förlorade tavlorna och annonser om bärgat kaffe som var till salu.
Det här kan eleverna lära sig
- att handeln med lyxvaror från hela världen ökar under 1700-talet.
- att rika personer kunde ägna sig åt lyx med konst, musik, litteratur och njuta av tobak, te och kaffe.
- att dyr lyx också används för att visa att man är finare än andra människor.
- att det ofta är en stormakts kultur, som andra länder vill efterlikna.
- att miljontals afrikaner fängslades och blev slavar i Amerika och Västindien.
- att dina jeans har en historisk bakgrund inte bara i USA, utan även i Italien och Indien.
Uppgifter för elever
Elevfrågorna vänder sig främst till äldre elever på högstadiet och gymnasiet och har oftast inga givna svar. Frågorna handlar om varför vissa föremål betraktas som lyx och varför det som var lyx på 1700-talet ofta är vardagsvaror för oss idag. Många frågor har bäring på dagens samhälle, kulturpolitik och identitetspolitik och tar upp elevernas eget förhållande till kultur och lyxvaror. Likaså kan jämförelser göras mellan dåtidens slavhandel och dagens produktion av billiga konsumtionsvaror i låglöneländer för västvärldens lyx. Inte sällan sker denna produktion av barn.
En annan elevfråga handlar om det fanns företeelser under 1700-talet som idag är eftersökt lyx. Även här kan eleverna resonera sig fram till olika svar. Det ligger kanske nära tillhands att tänka på ren luft, rena hav och vattendrag, fisk i haven, fler arter i fauna och flora som nu är utdöda.
Med dessa frågor avser vi att stimulera till samtal där eleverna skall jämföra historiska företeelser med vår egen tid. Det är ju först då som historia blir riktigt meningsfullt, eftersom studiet av historia vidgar våra vyer och får oss att inse att det finns så många olika sätt att tänka, tro och leva!
Mer material för dessa ämnesövergripande frågor
Human nature
Lektionsmaterial om hållbar konsumtion och hur människan överanvänder jordens resurser.
Gå till Världskulturmuseet Human Nature (extern länk)
Bananas
Lektionsmaterial om ekologisk odling och rättvis handel.
Gå till Globala målen (extern länk)
Fairtrade
Information om Fairtrade-märkt kaffe.
Gå till Fairtrade (extern länk)
Famous Tresure Ship Vrouw Maria
Information om vraket Vrouw Maria, publicerad 3 februari 2009 av jbd210947, engelskt tal och text.
Gå till Youtubeklippet “Famous Tresure Ship Vrouw Maria” (extern länk)
Anknytning till läroplaner
LGR22
Centralt innehåll i årskurs 4-6
Historia
Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800
- Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.
- Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
Samhällskunskap
Samhällsresurser och fördelning
- Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i olika delar av världen.
Centralt innehåll i åk 7-9
Historia
Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen
- Europeisk kolonisation och slavhandel. Konsekvenser av detta för människor och kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
- Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. –
- Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
- Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.
Geografi
Samband mellan ekonomisk och social levnadsstandard och faktorer som demografi, jämställdhet, utbildning och naturresurser.
Samhällskunskap
Samhällsresurser och fördelning
- Länders och regioners beroende av varandra i en globaliserad ekonomi. Skilda förutsättningar för olika länder och regioner.
- Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
Centralt innehåll för Lgy11
Historia
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar.
Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation.
Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial utifrån källkritiska kriterier och metoder.
Samhällskunskap
Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor och om hur politiska, sociala och ekonomiska band idag sammanlänkar människor i olika samhällen över hela världen.
Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Biologi
Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologins begrepp, teorier, modeller och arbetsmetoder. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av biologins betydelse i samhället, till exempel för livskvalitet och hälsa genom medicinen, och för skyddandet av jordens ekosystem genom ekologin.