Vraket bevaras bäst på botten
Om marinarkeologerna hade tagit upp föremålen och grävt ut vraket skulle man vara tvungen att konservera föremålen och sedan förvara den i stora magasin. Allt detta är dyrt. Dessutom skulle man förstöra för framtida forskare, som troligen har bättre metoder och verktyg än vi har. Idag låter man därför vraken ligga orörda på Östersjöns botten. Istället dokumenterar marinarkeologerna vraken med foton och filmer. Kolla in vrakfynden här nedanför som alla kan vara bevis på att vraket verkligen är Resande Man.
Kanonkulor
I vraket finns många kanonkulor och delar av kanoner som visar att vraket är ett krigsskepp, vilket Resande Man var. Ingen vet hur många kanoner som fanns på skeppet från början. En källa säger 12 kanoner, en annan 22. Vi vet inte heller hur många kanoner som bärgades 1661. Kvar på botten finns nu fyra kanoner.
Kanonkulor på vraket. Foto: Jim Hansson, Vrak/SMTM
Locket till ett elegant dryckeskärl
Greve von Schlippenbach kan ha haft ett dryckeskärl, en stor mugg i tenn eller silver med sig ombord. Fina, dyrbara gåvor skulle ges som mutor till polackerna vid förhandlingar för att få dem att förena sig med Sverige och gå i krig mot Ryssland.
Locket på den vänstra bilden har troligen hört till ett elegant dryckeskärl i silver eller tenn, som på bilden till höger. Foto till vänster: Jim Hansson, Vrak/SMTM. Foto till höger: Noelia Madrigal Sequeira
En gryta av bränd lera
Koppargrytor var dyra. Det var billigare och mycket vanligare med lergrytor. Den här trefotsgrytan är hel, vilket är ovanligt att hitta. Grytan fanns nära skeppets kök. Köket på ett fartyg kallas kabyss.
En lergryta med tre ben en s k trefotsgryta användes till att laga mat. Foto: Jim Hansson, Vrak/SMTM
Lyxtoaletten
Det trattformade metallröret var den enda toalett som fanns ombord. Den fanns i aktern på skeppet. Bara befäl och viktiga passagerare, som till exempel greve von Schlippenbach, kapten Månsson och hans fästmö fick använda den. Att få gå på en toalett kunde inte alla ombord göra. Sjömännen fick vanligtvis hänga utanför på skeppens sidor för att göra sina behov.
Toaletten syns tydligt på vrakplatsen bland sand, musslor och snäckor. Foto: Patrik Höglund, Vrak/SMTM
Schatullflaskor med rom?
Dyrbara flaskor förvarades i små fina kistor med fack, som kallas schatull. Flaskor finns på flera ställen i vraket. Kanske tillhörde de greve von Schlippenbach. Han skulle ju förhandla med polackerna och behövde visa att han hade fina vanor och kanske bjuda på sprit eller ge bort fina schatullflaskor som mutor.
Bilden till vänster: Man har hittat små fina flaskor i en liten kista i vraket. Foto: Jim Hansson, Vrak/SMTM. Bilden till höger: Hela liknande flaskor från vraket Kronan. Foto: Kalmar länsmuseum
Blylod mätte vattendjupet
Lärstyrmannen som var med på Resande Man var inte färdigutbildad utan höll på att utbilda sig till styrman. Kanske använde lärstyrmannen ombord på Resande Man det här blylodet när han försökte hitta vägen bland skärgårdens grynnor och grund under stormen?
Blylodet i vraket av Resande Man Foto: Jim Hansson, Vrak/SMTM
Med handlodet kunde man ta reda på djupet samt om havsbotten bestod av lera, sand, sten eller klippor. Foto: Johan Löfgren, Marinmuseum/SMTM
Blylodet var tungt och det gällde att kasta det långt framför skeppet, så lodet och linan hade hunnit nå botten när skeppet passerade... Då kunde sjömannen, stående på skeppets utsida läsa av djupet rätt på linan som gick rakt ner i vattnet. Bild: Ur Nautisk ordbok av Emil Smith, 1914, i nytryck 2000
Lavetthjul – kanonvagnarnas hjul
Lavett kallas den trävagn som en kanon står i. Hjulen, som också var av trä kallas för lavetthjul. Många lösa lavetthjul till kanonvagnarna finns vid vrakplatsen.
Här syns ett av lavettens, kanonvagnens hjul vid vraket Resande Man. Bakom syns en uppochnedvänd lavett med sin kanon. Kanske hamnade den där under bärgningen av kanoner med dykarklocka några år efter förlisningen. Foto: Jim Hansson, Vrak/SMTM
Kanonerna under 1600-talet bestod av ett eldrör i brons eller järn. På fartyg placerades kanonerna vanligtvis i en lavett, en kraftig vagn med fyra hjul av trä. Foto: Stefan Evensen, Vasamuseet/SMTM
Tegelstenar och ved
Akter om stormasten finns i vraket en hög med tegelsten och ett vedförråd. Antagligen låg skeppets kök, kabyssen här, med sin öppna eldstad. Tegelstenarna skyddade träskeppet från elden.
Tegelstenar och ved - rester av Resande Mans kök. Foto: Jim Hansson, Vrak/SMTM
Vantjungfru
Vantjungfrur är träskivor med tre hål som användes för att spänna repen som stöttar en mast. Mellan två vantjungfrur spänns tre varv med rep ungefär som man snörar en sko genom flera hål.
Till vänster en vantjungfru på vraket av Resande Man. Foto: Jim Hansson, Vrak/SMTM. Till höger ser du hur man med rep kan reglera spänningen mellan vantjungfru. Källa: Rama, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons
Dykarfilm med Resande Man
I filmen ”Mytomspunnet vrak i Stockholms skärgård. Dykbesiktning av Resande Man” (3 min) från Sjöhistoriska museet, syns några av föremålen.
FRÅGOR ATT BESVARA OCH FUNDERA PÅ
- Från 1600-talet finns skriftliga källor om förlisning av Resande Man och bärgning av kanonerna. Sedan 2012 finns själva vraket som en materiell/konkret arkeologisk källa. Vilken av följande källor kan man lita mest på; muntliga källor, skriftliga källor eller arkeologiska materiella/ konkreta källor?
- Vad är det för fördel med flera källor?
- Vad är det för fördel med olika slags källor?