Hittat efter 352 år!
År 2012 rapporterade en grupp sportdykare att de funnit ett vrak som kanske var skeppet Resande Man. Positionen verkade stämma. Vraket undersöktes av marinarkeologer. Allt pekade på att det verkligen var Resande Man dykarna hade hittat.
En bild över vraket Resande Man som tagit med ett speciellt ekolod som kallas Side Scan Sonar. Foto: Micke Ågren/Grebbestads Marinarkeologiska sällskap
Höga spant sticker idag upp efter skeppets sidor, men bordläggningen, skepplankorna på skeppssidorna, har fallit ner på botten. Delar av fartygets master och övriga utrustning ligger utspridda över vrakplatsen. Foto: Jim Hansson, Vrak/SMTM
Marinarkeologer dokumenterar vraket
Vraket står upprätt på en plan sandbotten på 15 meters djup. Marinarkeologer har undersökt vraket i flera omgångar och dokumenterat hela platsen noga. Skeppet var nästan 26 meter långt och hade tre master.
När skeppet sjunkit till botten stack mastkorgen upp någon meter ovanför vattenytan, vilket stämmer med Bjuggs berättelse om hur några räddade sig i mastkorgen. Men kalla sjöar piskade upp på de stelfrusna skeppsbrutna och två av dem frös ihjäl under natten. När skeppet sjunkit till botten stack mastkorgen upp någon meter ovan vattenytan, vilket stämmer med Bjuggs berättelse om hur några räddade sig i mastkorgen. Grafik: Hanne Lindberg, Vrak/SMTM
Dykningar på Resande Man
Vid samma årstid som när skeppet sjönk gör marinarkeologer dykningar till vraket.
Det är kallt och mörkt, men de slapp den otäcka höststormen 1660.
Myntet – ett bevis på att vraket kan vara Resande Man?
Idag är det dykförbud på platsen. Det finns inga planer på att gräva ut eller bärga vraket. Precis som andra vrak bevaras också Resande Man bäst i Östersjöns syrefattiga vatten.
Ett mynt av koppar är ett av få föremål som tagits upp från vraket. Det plockades upp för att få hjälp att förstå hur gammalt vraket kan vara. Myntet tillverkades någon gång mellan 1649-1657. Då vet vi säkert att olyckan måste ha skett efter 1657, men den kunde ha skett redan 1649.
Ett föremål som plockats upp från vraket är det här kopparmyntet från 1649 - 1657. Eftersom dessa mynt användes då skeppet sjönk stödjer det att vraket troligen är Resande Man. Foto: Anneli Karlsson, Vrak/SMTM
Konservering av skepp
I filmen ”Konservering” (2 min) berättar museets konservator om att föremål av trä och metall måste konserveras när de tas upp ur vattnet. Sedan Vasas konserverades har nya metoder utvecklats, men det vanligaste är att låta vraken ligga kvar i Östersjön där de bevaras bäst.
Är vraket verkligen Resande Man?
Det kan vara svårt att veta vilket vrak man hittat. När det gäller Resande Man är det mycket som stämmer överens från olika källor.
- Vrakets ungefärliga position (plats) enligt Bjuggs berättelse.
- Vrakplatsens djup, enligt Bjuggs berättelse.
- Skeppets typ och storlek.
- Spåren av kanonbärgning.
- Föremålens utseende.
- Det bärgade plåtmyntets ålder.
- Träprover där skeppsvirket dateras med hjälp av årsringar, visar att virket fällts senast 1647.
Dykare tar dendroprov av Resande Man
Se när dykare tar ett dendroprov av skeppet för att se om det är Resande Man. Undervattensfilmen visar en dykande marinarkeolog som sågar av en bit trä från vraket.
Idag är marinarkeologerna övertygade om att det måste vara Resande Man som de har funnit.
FRÅGOR ATT BESVARA OCH FUNDERA PÅ
- På vilket sätt kan ett mynt i ett vrak hjälpa till att bestämma åldern på vraket?
- Varför har marinarkeologerna bara plockat upp så få föremål från skeppet istället för att gräva ut hela skeppet för att hitta skatter?
- Vilka bevis har marinarkeologerna för att vraket är Resande Man? Vilket är det starkaste beviset anser du?
- Idag är det dykförbud på skeppet. Tycker du att alla skall få dyka på ett så intressant skepp? Varför? / Varför inte?
