Fartygskatastrofen den 28 september 1994, då 852 personer omkom, är fortfarande ett öppet sår för många. Bland eleverna kan det finnas de som har släktingar eller bekanta som omkom. Det är viktigt att det är tydligt för eleverna varför ni ska ta upp katastrofen med M/S Estonia och varför ni eventuellt väljer vissa perspektiv.
Eftersom det finns en mängd spekulationer och krav på vidare undersökningar gäller det att vid arbetet med M/S Estonia inte haka på spekulationer och konspirationsteorier. I det här materialet, precis som i utställningen, har vi undvikit att ta ställning till olika teorier. Utgångspunkterna har varit tre officiella rapporter: Den gemensamma haverikommissionens utredning (1998), Socialstyrelsens rapport (1997) och Statens Offentliga utredningar (1998).
Det här kan eleverna lära sig
- att M/S Estonias förlisning är den största fartygsolyckan på Östersjön i fredstid.
- att Sverige har gemensam historia med Estland och att många svenskar har en estnisk bakgrund.
- att moderna fartyg förliser trots avancerade tekniska hjälpmedel och säkerhetssystem.
- att människan inte är herre över naturen.
- värdet av internationellt samarbete vid olyckor.
- värdet av minnesplatser för att hedra minnet av omkomna personer.
Innehåll
Lektionen vänder sig i första hand till elever på högstadiet samt gymnasiet. Texten beskriver fartyget och förlisningen, räddningsarbetet och ger förklaringar till varför så många omkom.
Lektionen tar upp frågan om varför M/S Estonia sjönk, diskussionen om bärgning av fartyget och de omkomna, samt nya upptäckter av hål i skrovet från hösten 2020/2021. Lektionen beskriver behovet av minnesmärken efter katastrofer och berättar om tre minnesplatser.
Slutligen ger lektionen en kort beskrivning av de baltiska staternas historia med fokus på Estland och förklarar varför många ester flydde till Sverige 1944. I materialet finns det paralleller till dagens båtflyktingar och innehållet tar även upp betydelsen av färjetrafiken över Östersjön för att bryta Estlands isolering som lydstat till Sovjetunionen.
Uppgifter för eleverna
Förlisningen av M/S Estonia kan vara en utgångspunkt för studier och samtal som belyser historiska, mänskliga och tekniska perspektiv samt samhällsperspektiv. Eftersom frågorna kan beröra svåra etiska och existentiella frågor tas de bäst upp av de lärare som känner sina elever och undervisar i till exempel historia, religionskunskap, samhällskunskap, filosofi och psykologi.
Här följer några förslag till olika perspektiv
Historiska perspektiv
De som är elever idag var inte med när M/S Estonia förliste, men generationerna innan minns mycket tydligt händelsen. Vid stora nationella trauman som mordet på Olof Palme, 11-september attackerna i New York 2001 eller M/S Estonia-katastrofen minns alla exakt var de var, vad de gjorde när de fick nyheten och hur de reagerade.
Be eleverna intervjua någon som var med hösten 1994 om sina upplevelser den 28 september 1994 och tankar kring katastrofen.
Hur har Sveriges relationer med Estland/Baltikum varit genom historien?
Mer om den estländska historien
Filmen ”Livlinan som brast, del II. Den vita båten.” (48 min) från TV4 är en mycket sevärd film som med dokumentära filmklipp berättar om Estlands historia från 1939 till självständigheten 1991, varvat med kortare inslag om fartyget M/S Estonias historia.
Gå till filmen "Livlinan som brast, del II. Den vita båten". (extern länk)
Estlands historia fram till och med andra världskrigets slut finns i en enkel artikel på ”SO-rummet”.
Gå till artikeln "Estlands historia" (extern länk)
Mänskliga perspektiv
M/S Estonia är ännu efter flera decennier ett trauma och en sorg. Minnesplatser och monument har skapats för att hedra och inte glömma bort de som omkom.
Kan en minnesplats hjälpa de sörjande?
Hur är en bra minnesplats utformad?
Har minnesplatser eller monument något värde för dig som inte själv var med?
Har man agerat rätt när varken fartyg eller kroppar bärgades?
Är det rätt att nu eventuellt bryta gravfriden?
Samhällsperspektiv
Är färjetrafiken över Östersjön nödvändig? Är den mest nöjesverksamhet eller är den ekonomiskt och politiskt viktig för samverkan mellan länderna runt Östersjön?
Vilka konsekvenser har färjetrafiken för Östersjöns miljö?
Tekniskt perspektiv
Varför sjönk M/S Estonia? Hur kunde olyckan ha undvikits? Hur kan färjorna vara så höga utan att välta?
Anknytning till läroplanerna
LGR22
Centralt innehåll, årskurs 7-9
Historia
Imperialism och världskrig, cirka 1850–1950
- De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck.
Religion
Etik och livsfrågor
- Grundprinciper inom några etiska modeller, till exempel konsekvensetik och pliktetik.
- Analys av och reflektion över etiska frågor utifrån elevernas egna argument samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar och utifrån etiska modeller. Sådana frågor kan till exempel handla om frihet, rättvisa och solidaritet
Geografi
Geografiska förhållanden, mönster och processer
- Globala produktions- och konsumtionsmönster samt flöden av varor och tjänster.
- Orsaker till och konsekvenser av demografiska mönster och förändringar: befolkningsfördelning, befolkningsutveckling, migrationsmönster och urbanisering.
Centralt innehåll för Lgy11
Historia 1a1
Centralt innehåll
Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
Religionskunskap
Syfte
Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.
Samhällskunskap
Syfte
Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.