Skeppsmask äter trävrak
Att vrak av trä är så välbevarade i Östersjön beror på att det är mörkt, kallt och att skeppsmasken, som annars gärna äter trä som ligger på botten, inte trivs i Östersjön. Vattnet i Östersjön är bräckt, varken salt eller sött. Salthalten är mycket lägre än i de stora haven. Det gillar inte skeppsmasken. I salta hav trivs däremot skeppsmasken och kan förstöra vrak på kort tid.
Skeppsmask är egentligen ingen mask utan en liten borrmussla som lägger sina larver i trä. Skeppsmasken lämnar slingriga gångar efter sig när den äter sig genom virket. Foto: blickwinkel/Alamy Stock Photo
Östersjön bevarar
I Östersjön kan vraken se ut nästan som när skeppen sjönk med hela skrov och stående master, trots att det har gått flera hundra år. Sediment, som består av lera, sand och förmultnade växt- och djurdelar, kan lägga sig som ett skyddande täcke över vraken och hindra att vrak och lämningar vittrar sönder.
Vraket Anna Maria, som förliste i Dalarö hamn 1709, är ett av alla välbevarade vrak i Östersjön. Foto: SMTM
Lite syre är bra för vrak, men dåligt för fisk
Andra faktorer som påverkar om föremål finns kvar eller ej är vattnets djup, strömmar, vågrörelser och om det finns mycket syre och bakterier i vattnet. Ju mer syre ju fortare bryts vraken ner. I stora delar av Östersjön är det idag ont om syre. Det bevarar vraken bra, men fisken och hela Östersjöns liv hotas av de låga syrehalterna.
Dyk i historien
Vill du undersöka vrak och spår från människor på Östersjöns botten?
