Köp biljett
Du använder en gammal webbläsare!
Om du har Microsoft Edge installerat kan du starta den via denna länk: vrak.se i Microsoft Edge
Vi rekommenderar följande webbläsare:
Liv och rörelse i en hamn. Personer som diskuterar och några lastar varor på ett skepp.

Så här kunde det nog se ut i en hamn under Hansatiden. Bilden är en gammal skolplansch från 1950-talet innan det fanns Ipads och datorer. Källa: SO-rummet

Del 1: Hansan - med städer och handelsleder

 

karta Darss.jpgVraket ligger i sydligaste Östersjön utanför halvön Darss. Grafik: Hanne Lindberg; Vrak/SMTM.

Hansan

Skeppet utanför Darss ingick troligen i den tyska handelsorganisationen Hansan. Det var en förening av handelsstäder i norra Europa. I Sverige tillhörde Visby Hansan, medan Stockholm, Nyköping och Kalmar var Hansastäder bara under vissa perioder.

Hansan skötte det mesta av handeln på Östersjön och i Nordsjön under medeltiden. Ordet Hansa är tyska och betyder förbund eller grupp. Hansan skulle underlätta handel runt Östersjön för de städer som var medlemmar, skydda handelsmännens intressen och möjligheter att tjäna pengar. Hansan hade också tillgång till soldater som kunde skydda handelsmännen och deras varor.

Hansakarta-stor.jpg

Kartan visar städer knutna till Hansan och Hansaskeppens färdvägar ca 1370. Hansans handelsområde sträckte sig från London i väst över Nordsjön och Östersjön till Novgorod i öst. Karta: Svenska Numismatiska Föreningen

Sjövägen bättre än landvägen

På land var vägarna dåliga och transporter med häst och vagn tog lång tid, ofta genom skogar och över osäkra gränstrakter. Risken att bli överfallen, rånad och bestulen på varor och pengar var större vid transporter på land än till sjöss.

Skeppen kunde ta stora, tunga laster och färdas snabbare än på land. Handel och transporter med fartyg var därför både effektivare och säkrare. Handeln i norra Europa med Hansans skepp gav stora inkomster till köpmännen i Hansans städer.

Målning_Hansalagar.jpg

Omslaget på en av Hansans lagböcker, visar hur handelsmän från Hansastäderna Hamburg och Lübeck 1247 förenas för att gemensamt kontrollera handeln över Östersjön. I bakgrunden syns handelsskepp från den tiden. Foto/Källa: Staatsarchiv Hamburg.

Darssvraket - ett handelsskepp

Vraket utanför Darss byggdes i början av 1300-talet. Det kan man se på årsringarna i virket som skeppets byggts av. Skeppet gjorde sin sista resa ungefär 50 år efter det byggdes, en resa från Nordsjön till någon av Hansastäderna i norra Tyskland. Skeppet kom aldrig fram. Vraket har sedan dess legat skyddat och glömt på botten.

Både lasten och utrustningen ombord är väl bevarad. Skeppet var lastat med svavel, torkad fisk, renhorn och halvfärdiga slipstenar som kallas brynen. Fartyget verkar ha rest över Östersjön och Nordsjön för att sedan vända hemåt mot någon av de tyska hansestäderna.

 

Hur vet man hur gammalt ett skepp är?

Med hjälp av så kallad dendrokronologi kan man se hur gammalt ett skepp är. Det gör man genom att undersöka träet.


Textversion: Vad berättar träet?

 

Frågor att besvara och fundera på

- Varför var fartyg det bästa och mest effektiva sättet att transportera varor längre sträckor under medeltiden? 

- Hur är det idag, kommer flest varor med båt eller långtradare till Sverige från andra länder? Vad tror du?

- Hansan var en organisation för handel i norra Europa under medeltiden. Finns det någon motsvarande handelsorganisation idag i Europa?

Sidan senast uppdaterad: 2022-04-12