En del skeppsnamn återkommer i svenska flottan. ”Solen” var även namnet på ett regalskepp som sänktes 1694 i Karlskrona och återfanns 2015. Men skeppet ”Solen” vi här ska berätta om gick under 67 år tidigare utanför Polens kust.
Sjöblockad mot Polen
Sommaren 1627 hindrade den svenska flottan polska krigs- och handelsfartyg från att segla ut på Östersjön genom en sjöblockad för att stoppa Polens utrikeshandel. Fientliga hamnar, flodmynningar och transportleder spärrades av eller bevakades av svenska krigsfartyg. Ett av dem var skeppet Solen som vaktade utanför Danzigs hamn.
Livet ombord var enformigt under blockaden
Under hela segelsäsongen, från tidig vår till sen höst, låg de svenska krigsfartygen utanför de polska hamnarna. Livet ombord på de svenska krigsskeppen var enformigt och trist. En sysslolös besättning tappade lätt disciplinen. För att undvika slagsmål och bråk bland båtsmän och soldater sysselsattes de därför med segel- och vapenövningar. De fick också ta hand om skeppet och alla dess olika delar, liksom sköta om proviant, vapen och krut.
För att få tiden att gå berättade man historier för varandra, spelade brädspel, lappade och lagade sina kläder och skor och försökte fiska för att få färsk mat.
Kvarnspel var ett vanligt brädspel. Här är spelplanen inristad på en brädbit. Foto: Anki Sehlin Lütz, Sörmlands museum
Lär dig att spela som sjömännen gjorde
Spela kvarnspelet online!
Reglerna är skrivna på engelska.
I vraket återfanns den här delen av en sko. Vem hade på sig den år 1627?
Foto: Lech Nowicz/National Maritime Museum in Gdańsk.
Smittsamma sjukdomar spreds på skeppen
Knektarna och sjömännen var trötta, sjuka, irriterade och längtade hem. Men skeppet Solen och de svenska krigsskeppen fortsatte att ligga kvar utanför den polska kusten i flera månader efter sommaren, trots svåra höststormar, kyla och brist på mat ombord.
I de trånga skeppen var knektar och sjömän uppdelade i olika lag med 6 till 7 män. På den tiden visste man inte hur bakterier och virus spreds mellan människor. Männen åt ur samma matskål och delade på dryckeskärl. Därför var det vanligt att de smittade varandra med farliga sjukdomar. Benbrott, fallskador och klämskador på händer och fötter var också vanligt. Det var många ombord på skeppen som dog.
Livet på fartygen var hårt. Hygienen och maten var dålig. Salt ärtsoppa, brist på C-vitamin och framförallt dåligt vatten bidrog till sjukdomar. Därför var den vanligaste dödsorsaken på fartygen att man dog av sjukdomar ombord.
Ombord på skeppen var det trångt med hundratals knektar och båtsmän på varje skepp. Målning: ”Dutch Ships in a Calm Sea” av Willem van de Velde den yngre, 1665 (beskuren). Foto: Rijksmuseum, Amsterdam.
"Mat ombord - inget för finsmakare"
Film från Marinmuseum, publicerad 6 december 2010, svenskt tal och text.
Vad åt man egentligen ombord på de svenska skeppen under 1700-talet? Se den 8 minuter långa filmen för att lära dig mer om vad sjömännen åt.
Brev från riksamiralen till kungen
Riksamiral Carl Carlsson Gyllenhielm, var chef över svenska flottan. Han skrev till kung Gustav II Adolf om sjukdomarna som härjade på fartygen. Gyllenhielm menade att det var den långtråkiga tillvaron när skeppen låg stilla och vaktade och den dåliga hygienen ombord som ledde till att alla sjukdomar spreds. Men smittsamma baciller och virus, kyla och dålig mat var nog de främsta orsakerna.
Riksamiralen beklagar sig i brevet till kung Gustav II Adolf: ”siuckdommen … wållar thett mäst ledsamheethen och lenge stillaliggande, medh then stanck som aff allahanda till kommande orenligheet sigh sencker i hollskeppedh och iblandh barlasten...” Bild: Skrivelser till konungen, vol. 12 f. 176-177. Riksarkivet
Carl Carlsson Gyllenhielm, var Karl IX:s oäkta son, halvbror med Gustav II Adolf. Målning av Jacob Heinrich Elbfas (bilden är beskuren). Foto: Nationalmuseum
De svenska skeppen gav upp
Den 28 november 1627 beslöt man tillslut att flottan skulle segla tillbaka till Sverige före vintern. När de polska krigsskeppen, som varit instängda i hamnen i Danzig, såg att de svenska skeppen äntligen gav sig av, seglade de omedelbart efter med laddade kanoner och utvilade soldater. De hade bra vind och kom snart ikapp de svenska skeppen. Polackerna avlossade sina kanoner.
Slaget vid Oliwa 1627. På några av skeppen kan man ana den svenska flaggans blå färg. Detalj ur akvarell av Adolf Boy. Foto: The Kornik Library of the Polish Academy of Sciences
Polska soldater anfaller skeppet Solen
De polska skeppen hann snart ifatt krigsskeppet Solen. Polackerna kastade över krokar mot det svenska skeppet för att hålla fast det. Krokarna, som kallades änterhakar hade järnkedjor som var svåra att hugga av. När fartygen låg intill varandra kunde de polska soldaterna hoppa över och slåss man mot man med yxor och korta spjut.
Änterhake hittad vid vraket av Solen. Den användes då polska soldater anföll skeppet Solen. Foto: Anneli Karlsson, Vrak /SMTM
Skepparen sprängde sitt skepp
Striden gick fram och tillbaka på Solen. Den svenska kaptenen och hans löjtnant dödades. Tillslut höll polackerna på att erövra det svenska skeppet. Skepparen på Solen visste vad han skulle göra när hans fartyg höll på att förloras. Han skulle hellre spränga skeppet och riskera sitt manskap än att låta fienden ta över krigsskeppet. Skepparen tog ett brinnande föremål och slängde in det i krutförrådet. Alla förstod vad som skulle hända. Både svenskar och polacker försökte fly från skeppet och kastade sig ner i vattnet. Strax därefter exploderade Solen och försvann i djupet.
Att spränga sitt eget skepp i luften
Amiral Henrik Flemings instruktion från år 1628:
”Och där så vore, det Gud förbjude, att skepp så stark av fiendens skepp angripen varde, och alle förnämste officerare till döds skjutne och ingen räddande vore, vore önskandes, att någon ärlig svensker och trogen man funnes som strax kastade eld i krutkammaren, således manligen hämnandes sin officerers och dess medbröders död.”
På modern svenska:
“Om det är så, vilket Gud förbjuder, att ett skepp blir hårt angripet av en fiende och om de viktigaste officerarna är skjutna och ingen kan rädda skeppet bör någon svensk man sätta eld på krutförrådet och hämnas de officerare och soldater som dött.“
Det tog över 300 år innan man hittade vraket. Idag kan skeppet och de tusentals föremålen berätta om 1600-talet, om livet ombord och krig till havs.
En marinarkeolog ritar en skiss av hur vrakdelarna ligger på botten utanför Danzig. Foto: Lech Nowicz/National Maritime Museum in Gdańsk
3D-modell av skeppet Solen
Med tusentals bilder har marinarkeologerna byggt upp en digital 3D-modell av Solens vrak för att kunna fortsätta forska vid datorn utan att behöva dyka.
Vrid och vänd och zooma in i modellen!
En teckning som visar hur kanonerna och resterna av Solen ligger utspridda på botten. Skiss: Lech Nowicz/National Maritime Museum in Gdańsk.
Här vid södra Östersjön ligger resterna av krigsfartyget Solen. Grafi: Hanne Lindberg, Vrak /SMTM.
Frågor att besvara och fundera på
- Varför var det så många av soldaterna och båtsmännen som dog?
- Vi har lärt oss om smittspridning och hur vi skall skydda oss mot Covid-19. Vad skulle du vilja ge för råd för att minska smittrisken till soldater och sjömän på 1600-talet?
- Varför sprängde skepparen sitt eget skepp med både båtsmän och knektar ombord?
- Håller du med om flottans instruktioner att man skall spränga sitt skepp, om fienden håller på att ta över det, även om inte den egna besättningen hinner rädda sig?
- En självmordsbombare som spränger sig själv i luften för att döda andra kallas i dag för terrorist. Vad är skillnaden mellan att spränga sitt skepp och en sådan självmordsbombare?
Specialuppgift
Målning: ”Dutch Ships in a Calm Sea” av Willem van de Velde den yngre, 1665 (beskuren). Foto: Rijksmuseum, Amsterdam.
Studera målningen av skeppen ovan. Titta på alla människorna ombord på skeppen och i båtarna! Zooma gärna in i bilden om du kan.
Fundera på vad de olika personerna gör, vad de pratar om, hur de ser ut och hur de är klädda!
Här kan du se en hatt som hittades ombord på Solen (extern länk).
Om du varit med ombord, vem av alla skulle du då kunnat vara? Fantisera och skriv ner vad som hände dig just den här dagen!
