Köp biljett
Du använder en gammal webbläsare!
Om du har Microsoft Edge installerat kan du starta den via denna länk: vrak.se i Microsoft Edge
Vi rekommenderar följande webbläsare:
Ett utdrag från Svenska Dagbladet i april 1940. Rubriken lyder Tyskland begär strikt neutralitet av Sverige

Efter Tysklands ockupation av Norge och Danmark våren 1940 blev Sverige isolerat och den svenska neutraliteten sattes på svåra prov. Källa: Svenska Dagbladet, 10 april 1940

Del 2: Sverige neutralt och alliansfritt

Sverige neutralt och alliansfritt 

Under andra världskriget, som pågick mellan 1939 och 1945 var Sverige neutralt. Det betyder att Sverige inte deltog på någon sida i kriget. Vi fick på det sättet inga fiender, men heller inte några riktiga vänner. 

När man förklarar att man är neutral i ett krig gör man det för att undvika att landet skall drabbas av den förödelse och det lidande som ett krig orsakar. 

Folkrätten 

När man är neutral har man enligt internationella lagar både skyldigheter och rättigheter mot sina grannländer och de krigande länderna.  

Lagarna kallas tillsammans för Folkrätten och handlar om människors och nationers skyldigheter och rättigheter i fredstid och i krig.  

Lagarna är internationella överenskommelser som gäller alla länder som skrivit under lagarna. Folkrätten bygger på principer om ett lands självständighet, frihet och gränser. Dessa idéer växte fram redan under 1600-talet. 

Krigets lagar 

Lagarna som gäller när länder krigar mot varandra kallas ”Krigets lagar”. Man kan tycka att det är konstigt att vi har gjort lagar och regler för hur krig skall föras.  

Orsaken är ändå ganska självklar. I en lagsamling som kallas för Haagkonventionen handlar det om hur man får kriga. Användandet av vapen som orsakar mer förstörelse och mer lidande än vad som behövs för att uppnå krigets egentliga och taktiska mål har bland annat förbjudits. I en annan lagsamling som kallas Genevekonventionen handlar det om hur man måste skydda civila, människor som inte deltar i kriget, krigets offer, skadade soldater och tillfångatagna soldater. 

 

Lottor.jpg

I Genevekonventionen står det att sårade eller sjuka måste tas om hand oavsett om det är vän eller fiende. Här väntar svenska kvinnor från Röda korset och Lottakåren på Hallsbergs järnvägsstation för att ge tyska krigsskadade förnödenheter när deras sjukvårdståg ska passera. Källa: Fotograf okänd. Sjöhistoriska museet/SMTM 

Krigets lagar

Ta reda på mer om vilka krigets lagar är. Varför är dessa lagar så viktiga? Vad menas egentligen med krigets lagar? 

Sverige under andra världskriget 

Sverige valde att vara neutralt under andra världskriget. Då tyskarna invaderade Norge och Danmark 1940 ställde de krav på Sverige som var emot Folkrätten och neutralitetens skyldigheter. 

Våra grannländer och de allierade hade också förväntningar och krav på hur Sverige skulle stödja dem, eller åtminstone inte gå med på de tyska kraven. Sverige tvingades till en svår balansgång för att undvika att dras in i kriget.  

 

Permitenttåg var ett brott mot neutraliteten

Permittenttåg kallades de svenska tåg som efter krav från Tyskland transporterade tyska soldater och krigsmateriel genom Sverige. Över 2 miljoner soldater och 100 000 vagnslaster med krigsmateriel transporterades på detta sätt mellan 1940-1943. Detta var ett tydligt brott mot neutraliteten och kritiserades av de allierade. Frågan har efter kriget debatterats och är ett besvärligt moraliskt dilemma.

Förenta nationerna 

Efter andra världskriget bildades FN, Förenta nationerna. Huvuduppgiften för FN är att skydda freden och undvika krig genom olika internationella samarbeten och överenskommelser.  

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är i dag en av de viktigaste delarna i Folkrätten.  

FN har också en deklaration om barns rättigheter, samt 17 globala mål för en hållbar utveckling när det gäller fattigdom, orättvisa, fred, klimat och miljö. 

 

 

Många av människans aktiviteter på jorden förstör livsmiljöer för både djur och människor. Krig vill ingen människa ha, säger vi, ändå startas det nya krig samtidigt som andra redan pågår. 

 

Frågor att besvara och fundera på

- Vi människor säger oss älska fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Ändå är just krig något som ständigt förekommer i vår historia och nutid. Varför tror du att det är så? 

- Att ha civilkurage innebär att ha mod att stå för sin åsikt och sina värderingar trots motstånd från omgivningen och även när det innebär en personlig risk. 

  • Hur kan civilkurage vara en faktor för att undvika krig? 
  • Har du civilkurage? 
  • Fundera på när du hade civilkurage och var socialt modig. Kanske sa du ifrån när någon kränktes, blev mobbad eller när någon använde rasistiska, nedsättande, sexistiska uttryck mot en annan människa? 

- Kan man säga att viktiga framtidsfrågor som fred, demokrati, jämställdhet och miljö börjar hos oss själva? Eller kan vi säga att det bara är politikernas ansvar? Fundera på vad vi behöver för att bygga en hållbar och säker framtid! 

 

Specialuppgift

Rätt eller fel?

Jämför citatet nedanför från Haagkonventionen, om internering av krigförande och vård av sårade hos neutrala länder, med hur den svenska förhörsledaren Åge Lundström beskriver de tyska piloternas tid i Ljungbyhed och hur de får resa tillbaka med ett permittenttåg. På den tiden forslade permittenttåg miljontals tyska soldater genom Sverige trots att Sverige då bröt mot lagarna om neutraliteten. Ta del av hela Åge Lundströms förhörsdokument.

"Neutral makt, som å sitt område mottager trupper tillhörande de krigförande arméerna, skall internera dem, såvitt möjligt långt från krigsskådeplatsen. Den må bevaka dem i läger och till och med innesluta dem i fästningar eller å för ändamålet lämpade platser. Den äger likaledes avgöra, huruvida officerare må lämnas i frihet, sedan de på hedersord förbundit sig att icke utan tillstånd lämna det neutrala området.”

ur Artikel 11, kap 2, V:e Haagkonventionen

Fundera på vad som gjordes rätt och fel enligt Haagkonventionen och även vad som är lämpligt ur ett moraliskt perspektiv.  

Kan ett beslut bedömas rättvist många år senare när vi har historiens facit? 

1280px-Tyska_permittenter_på_Helsingborg_F_1943.jpg

Tyska soldater på permission, Helsingborgs central 1943. Källa: Fotograf okänd. Järnvägsmuseet/SMTM.

Sidan senast uppdaterad: 2022-04-12