Förhörsdokument Arado AR 196-3

Härmed får jag vördsamt avgiva rapport över förhör med de två tyska flygare, som den 11 dennes tvingats landa vid Listers Huvud. Löjtnant Abramowski, Helmut, född den 20/5 1923 i Hannover. Hemort Potsdam. Flygspanare. Underofficer Hammer, Ludwig, född den 6/7 1921 i Riedlingen, Wittbg. Hemort Riedlingen. Flygförare.

Båda verkar vara mycket unga och ganska oerfarna. De visade sig t.ex. hava föga kännedom om vanliga engelska krigsflygplan och dessas beväpning. Löjtnant Abramowski var mycket inbunden och tvär, stundom på gränsen till ohövlighet. Det är möjligt att han under denna mask dolde sin osäkerhet. Han behandlade underofficeren närmast som sin kalfaktor och var i hans närvaro än mer tillbakadragen.

Underofficer Hammer verkade närmast som en vänlig, glad, sydtysk bondpojke. Han hade endast flugit omkring 1 ½ år, ungefär 300 flygtimmar. Han hade utbildat sig på landflygplan och därefter överflyttats till marinflygförband.

Löjtnant Abramowski uppgav att de från en tillfällig bas i Köpenhamn haft ett kortare övningsflygningsuppdrag till Bornholm. Då de vid Bornholm skulle taga kontrakursen till Köpenhamn slog kompassen 90 grader fel och de flögo i stället norrut. Då de angjorde svenska kusten tog de Hanöbukten för Köge - Bugt. De tvingades av lv-elden (luftvärnselden) från en vedettbåt att landa.

Jag frågade flygarna, om de fotograferat Bornholm eller kanske av misstag svenska kusten. De uppgåvo då, att de icke haft kamera med ombord. Då jag meddelade att kameran återfunnits, blev löjtnanten förvirrade och sade, att han ej önskade diskutera dessa förhållanden vidare. Underofficeren däremot smålog menande. I själva verket hade inte kameran återfunnits. Befälhavaren på vedettbåten har sett dem kasta en säck överbord. Sannolikt befann sig kameran i säcken jämte gummibåten, som ej fanns i flygplanet. Av påträffad fotograferingsjournal framgår, att fyra plåtar tagits. Då datum saknas, kan det emellertid ej avgöras, om fotograferingen ägde rum vid denna flygtur.

Det synes av intresse att få konstaterat, om kompassen verkligen slår fel 90 grader. Hade icke fotografering av svenska kusten ägt rum, hade knappast någon anledning förefunnits att kasta kameran över bord. Det är mitt intryck, att de dolde sanningen, då de förnekade att kamera medförts. För övrigt tycks det märkliga hava inträffat, att samma dag kompassen slagit fel på flera tyska flygplan.

Flygarna uppgåvo att de lågo under utbildning. De tillhörde sålunda icke egentligen något krigsflygförband. Deras uppdrag utgjordes mest av kortare flygspaningar. Tidigare hade de legat i Narvik. På min fråga om de där också legat underutbildning, skrattade de. De vägrade uppge vilket förband de tillhörde eller närmaste chefs namn.

Deras politiska synpunkter och uppfattning om kriget verkade inlärda och överensstämde med tankegångarna i Hitlers och Görings propagandatal. Motgångarna i öster skulle repareras i sommar. De ryska soldaterna vore ej människor, utan djur framdrivna av politruker. Hela världen var emot dem, men de skulle segra.  Själva längtade de att få komma till en front. Av intresse är att de sågo Sveriges neutrala hållning som den enda rätta. Denna uppfattning föreföll även inlärd.

De båda tyska flygarna hava under vistelsen i Ljungbyhed varit gäster i flera flyglärarhem samt i övrigt omhändertagits på bästa sätt. De överlämnades natten mellan den 14 och 15 dennes vid Helsingborgs Ångfärjestation till de tyska myndigheterna å ett permittenttåg från Norge.

Ljungbyhed den 15 februari 1943.

Åge Lundström

CFKS  (Chef FlygKrigsSkolan)