Efter fynden av två örlogsskepp utanför Vaxholm i november förra året har ett analysarbete pågått av de träprover som togs av Vraks marinarkeologer. Syftet var att få en datering och ta reda på om de är Vasas systerskepp.
Träproverna visade att det saknades ett okänt antal årsringar vilket gör det omöjligt att se exakt vilket år de huggits. Anledningen till det kan vara erosion eller att skeppsbyggarna huggit bort en del av virket. Detta försvårar arbetet med att identifiera skeppen.
Proverna visar dock att skeppen bör ha byggts under 1620–30-talen vilket stämmer bra överens med teorierna om att det skulle kunna vara något av Vasas systerskepp. Ett av proverna stack ut och hade en bra datering. En balk från ena vraket daterades till 1646/47. Ett prov från det andra vraket daterades också till 1640- talet men inte exakt på året. Detta är sannolikt reparationer som gjorts vilket skulle vara naturligt om skeppen byggdes i slutet av 1620- eller början av 1630-talet.
En intressant faktor för marinarkeologerna är att Scepter skadades under sjöslaget vid Kolberger Heide 1644 (vid Puttgarden, Tyskland), då även Kronan deltog. Båda skeppen, som byggdes samtidigt med skeppet Vasa, bör därför ha reparerats strax efter sjöslaget.
– Vi vet inte om det är de reparationerna vi nu sett men tanken är kittlande, säger Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak.
Virket som analyserats kommer från norra Europa. Mer exakt plats än så går i dagsläget inte få fram när det saknas årsringar i träet.
För att med säkerhet kunna identifiera de två örlogsskeppen måste därför fler dykningar och undersökningar göras. Det primära blir att försöka hitta fler prover som inte är allt för eroderade och då förhoppningsvis kan ge mer exakta dateringar. Lyckas detta kan arbetet på allvar börja i arkiven och förhoppningsvis bekräfta vilka de stora örlogsskeppen är som hittats vid Vaxholm.
Så här ser ofta vardagen ut för en marinarkeolog.
I början av november undersökte marinarkeologer vid det nya museet Vrak – Museum of Wrecks, som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer, historiska lämningar i en försänkning utanför Vaxholm.
Först fann de ett skeppsvrak lika stort som skeppet Vasa. Ett örlogsskepp från 1600-talet som troligen sänkts avsiktligt för att försvåra för inkräktare att ta sig sjövägen till Stockholm. Måtten som tagits och konstruktionsdetaljer som noterats stämmer väl överens med Vasas.
Dagen därpå fann de ytterligare ett skeppsvrak – något kraftigare än det första – i förlängningen av det första funna vraket.
Marinarkeologerna dokumenterade och tog mått på olika skeppsdetaljer, filmade och fotograferade. Träprover sågades på bägge skeppen.
Flera stora örlogsskepp ska enligt historiska källor ha sänkts utanför Vaxholm under 1600- talets andra hälft. De uttjänta krigsskeppen användes till försänkningar som på sätt bildade ett yttre försvar till Stockholm. Försänkningarna lades för att spärra farleder eller för att tvinga fiendens fartyg att ta en speciell farled där de kunde övervinnas.
Skeppen Äpplet (1629), Kronan (1632) och Scepter (1634) byggdes i en serie tillsammans med Vasa under kung Gustaf II Adolfs upprustande av den svenska flottan. Det är ett – eller kanske till och med två – av dessa som marinarkeologerna tror sig hittat. Enligt arkiven ska de ha sänkts just i Vaxholm. Det finns även uppgifter om andra skepp som ska ha sänkts där men bara fyra i den här storleken. Tre av dem är Vasas systrar och ett är ett så kallat prisskepp, ett skepp som tagits från danskarna.
Vrak – Museum of Wrecks är ett museum som ska sprida kunskap om det maritima kulturarv som finns på Östersjöns botten. Med hjälp av digital teknik ska museet ta berättelserna till ytan men låta vraken ligga kvar på botten där de bevaras bäst.
Museet öppnar i slutet av 2020 på Djurgården i Stockholm. Det nya marinarkeologiska museet kommer att länka samman kunskapen och samlingarna från bland annat Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Marinmuseum. Museet ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer.
Redan nu arbetar museets marinarkeologer med dykningar, forskningsprojekt, arkivstudier och nätverkande runt Östersjön. Det leder till ständig kunskapsuppbyggnad och omvärldsbevakning som kan berättas på museet.
Gustav II Adolf rustade under 1600-talet upp flottan. Han var en förespråkare för stora, kraftiga skepp med mycket artilleri. De stora skepp som färdigställdes efter Vasa (1628) på Skeppsholmen (nuvarande Blasieholmen) var Äpplet (sjösatt 1629), Kronan (1632), Scepter (1634).
För frågor om dykningarna och resultaten utanför Vaxholm:
Jim Hansson, marinarkeolog Vrak – Museum of Wrecks
Telefon +46 (0)8 519 549 22, e-post jim.hansson@smtm.se
För frågor om det nya museet Vrak – Museum of Wrecks:
Odd Johansen, projektchef Vrak – Museum of Wrecks
Telefon +46 (0)8 519 549 91, e-post Odd.johansen@smtm.se
För frågor om museets marinarkeologiska verksamhet:
Anna Arnberg, samordnare arkeolog Vrak – Museum of Wrecks
Telefon +46 (0)8 519 549 47, e-post anna.arnberg@smtm.se
Cecilia Eriksson
Kommunikatör
08-519 558 43
cecilia.eriksson@smtm.se
Om oss Vrak – Museum of Wrecks är ett nytt marinarkeologiskt museum på Djurgården i Stockholm. Museet kommer att ge besökarna en djupdykning till Östersjöns välbevarade vrak och andra lämningar från olika tidsperioder. Museet öppnar hösten 2020 och ingår tillsammans med Vasamuseet, Sjöhistoriska museet, Marinmuseum och Järnvägsmuseet i den statliga myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer.
Följ oss på Instagram @vrakmuseum och på www.vrakmuseum.se
