Marinarkeolog med vikingatida spant, funnen utanför Birka. Foto: Statens maritima och transporthistoriska museer
Alla som skulle till Birka kom via vattnet, och det finns flera spår av sjöfart.
År 2008 hittades på bottnen en del av ett spant, som bärgades 2010. Utifrån spantets storlek bör det ha kommit från ett fartyg som var 10–15 meter långt. Det finns flera andra fynd från bottnen utanför Birka, till exempel två ankarstenar där repen fortfarande satt kvar kring stenarna. Du kan läsa hela rapporten här. Nyligen genomförda undersökningar strax norr om den vikingatida staden har även kunnat identifiera en vikingatida varvsplats. Vid den dåtida strandlinjen har arkeologer hittat rester av en byggnad och många verktyg och redskap som använts för att fixa till skepp.
I Sigtuna har man också funnit rester av båtar och skepp. Dels stora mängder nitar, men ibland också trärester! Det rör sig om skeppsdetaljer som spant eller bordläggningsplankor, och även enstaka större fartygsrester. De flesta fartygsdelarna är av ekträ, men det finns också andra trädslag representerade. Då ek är ett så starkt material verkar att trä från kasserade fartyg ha återbrukats som byggmaterial i staden, till exempel som gatubeläggning.
Det finns ett vikingatida skeppsfynd i Gdanskbukten i Polen. Skeppet upptäcktes av sportdykare år 1977, och sen dess har det skett många undersökningar.
Vraket som fått namnet Puck 2 är daterat till första hälften av 900-talet och är mer välbevarat än samtida fynd från Skandinavien. Skeppet var ursprungligen runt 20 meter långt och 2,2 meter brett. Det finns både skillnader och likheter med de skandinaviska fynden. Virket i Puck 2 är sammanfogat med tränaglar i stället för nitar av järn. Det är ett tecken på en slavisk skeppsbyggartradition. Men de som byggde Puck 2 var influerade av skandinaviska skeppsbyggare, och det går att se på masten! På slaviska skepp har masten oftast fästs på ett särskilt, tvärsgående spant. På Puck 2 har masten i stället varit fäst i ett så kallat kölsvin, alltså ett trästycke som går längs med kölen, som på skandinaviska skepp.
En av vikingatidens viktigaste handelsplatser var danska Hedeby, som idag ligger nära tyska Schleswig. Dykare undersökte hamnen 1953 och hittade då ett skeppsvrak som kunde undersökas arkeologiskt först år 1979. Det är av typen långskepp, alltså ett krigsfartyg. Skeppet är 30,9 meter långt, och det är som bredast bara 2,7 meter. De proportionerna gör det till det smalaste kända vikingatida skeppet.
En inblick i vrakrester i hamnmiljö är inte komplett utan fynden från Roskildefjorden! I slutet av vikingatiden byggdes en spärr för fientliga fartyg utanför Skuldelev. Först fylldes fyra skepp med stenar och sänktes och några år senare sänktes två skepp till. Skeppen ger en bra bild av de olika typer av skepp som fanns på vikingatiden. De utgörs av krigsskepp, handelsskepp och en fiskebåt.
