Vy av ROV-undersökning.
Vi marinarkeologer på Vrak dyker oftast själva på de skeppsvrak eller andra lämningar vi vill undersöka och dokumentera. Men ibland ligger lämningarna för djupt, det vill säga djupare än 40 meter som är vår begränsning, då vi dyker med luft eller syreberikad luft (nitrox). Tiden på botten blir som bekant också kortare ju djupare man dyker, för att undvika dykarsjuka. För att exemplifiera kan vi med den dyktabell vi använder dyka i 12 minuter på 39 meters djup med luft (21 procent syre) och 15 minuter med nitrox (28 procent syre) och efter 4-5 timmars ytintervall kan vi dyka i ytterligare 10 minuter samma dag.
När lämningarna ligger för djupt kan man ta hjälp av tekniken, med en fjärrstyrd undervattensfarkost eller undervattensdrönare. På engelska kallas den ofta för en ”ROV”, remotely operated vehicle. Det är i grunden en liten undervattensfarkost, med kabel upp till ytan där man har en dator, eller i enklare fall en mobiltelefon, där man kan se kamerabilden från ROV:n.
Det finns enkla modeller från några tusenlappar till stora drönare för miljonbelopp, allt beroende på bland annat vilka djup ROV:n kan verka på, vilken dyktid den klarar och vilken bildkvalité den kan leverera.
I Sverige har bland annat Kustbevakningen, Polisen och marinarkeologer ROV:er.
ROV:er används också för arbeten och inspektioner under ytan på oljeborrplattformar, vid geologiska undersökningar med mera.
De senaste åren har vi på Vrak arbetat en del med ROV-filmer. Till exempel har vi fått ROV-filmer på vrakplatser från externa samarbetspartners, exempelvis Kustbevakningen. I sådana fall har Vraks marinarkeologer kunnat analysera ROV-filmerna på kontoret och baserat på dessa filmer skrivit arkeologiska rapporter.
ROV:er används också vid omfattande arkeologiska utredningar långt ute till havs. Då har exploatörerna anlitat stora professionella sjömätningsfartyg med sonar, multibeam och ROV. I enstaka fall kan vrak inte upptäckas via bottenkarteringar med sonar, utan bara genom ROV-filmning. Ett exempel är ett fartyg lastat med medeltida taktegel. På sonarmätningen såg det bara ut som en samling med naturliga mindre stenar på bottnen. Genom ROV-filmen blev det tydligt att det rörde sig om en tegellast ombord på ett sjunket fartyg.
Stillbild från ROV-film med ett fat och en flaska vid ett vrak från omkring år 1700. Foto: Kustbevakningen.
Stillbild från ROV-film med ankare i fören på ett skepp som förliste på 1930-talet. Foto: Kustbevakningen.
Med vår egen ROV har vi besiktigat vrak längs kusterna, antingen för att snabbt bekräfta om en sonarindikation är ett skeppsvrak eller om ett vrak eller delar av det ligger för djupt för oss. I Hargshamn använde vi ROV trots grunt djup för att direkt kolla vrakpositioner vi fått från sonaren, då slapp vi dyka och kunde med två personer utföra arbetet. Vid dykarbeten behövs annars enligt lag tre personer.
Så här såg dataskärmen ut när vi körde ROV på ett av flera trävrak i Hargshamn. Det som syns är spanten. Foto: Vrak/SMTM
Så här såg dataskärmen ut när vi körde ROV på vraket av det år 1709 förlista fartyget Anna Maria i Dalarö. Det som syns är skrovsidan och spanten. Ofta har man även en sonar, som hjälper till med navigeringen i dålig sikt. Foto: Vrak/SMTM.
Nyligen i Oskarshamn dök vi och undersökte hjulångaren Malmöhus som ligger på cirka 38 meters djup. Då använde vi ROV på den djupaste delen, då dyktiderna på detta djup är mycket korta för luft- eller nitroxdykning. Vi hade då haft inne ROV:n på service och uppgradering, samt fått en kortare kurs i en pool.
ROV-bild som visar förstäven på hjulångaren Malmöhus. Foto: Vrak/SMTM.
Nackdelen med ROV jämfört med dykande arkeologer är att man vid vanlig dykning får en helt annan överblick på en vrakplats och man kan enklare undersöka saker närmare och ibland känna på föremål med mera. Att titta på en dataskärm blir lite som att titta ut genom ett smalt rör, som dykare har du mer av en runtomsikt och får snabbare en bättre helhetsförståelse av platsen.
Östersjöns klassrum: Marinarkeologiskt arbete
Bok: Under havets yta, sida 213
I följande marinarkeologiska rapporter finns ROV-bilder:
2024:6
2023:2
2019:3
2019:20
