Vraks marinarkeologer dyker vid lämningar i Häringe under våren 2023.
Sote var en vikingahövding som under 1000-talets början ska ha blivit dödad i en strid. Den som besegrade honom var den blivande norska kungen Olav den helige. Händelsen har beskrivits i berättelsen om kung Olav, som den nedskrevs av den lärde islänningen Snorre Sturlasson under tidigt 1200-tal.
Bild av Kung Olav II av Norge (Olav den helige). Bild på samtida mynt. Foto: Wikimedia/Public domain
Snorre skriver att Soteskär, där striden stod, låg ”bland sveaskären”. Detta är en grund för att händelsen knutits till Sotholms härad på Södertörn och därigenom till Landfjärden och Häringe. Att episoden med Sote och striden antas ha skett här finns belagt redan kring år 1800, under tiden för romantiken. Det kan vara då som den folkliga uppfattningen om att Sote bott vid Häringe har uppkommit. Uppfattningen lever fortfarande starkt kvar.
Karta över Landfjärden och Häringe.
Häringe nämns i skrift första gången år 1279. Under medeltiden hörde godset Häringe till kyrkan och senare till adeln. År 1495 övertog Sten Sture den äldre Häringe, som då bestod av fyra bondgårdar. I perioder har även hela eller delar av det angränsande godset Hammersta ingått i godskonstruktionen.
På 1600-talet uppförs den nuvarande huvudbyggnaden, Häringe slott. Det byggdes av den dåvarande ägaren fältmarskalken Gustaf Horn. Idag drivs slottet som en konferensanläggning.
Häringe slott. Foto: Wikimedia/Holger Ellgaard, CC BY-SA 4.0
Vid Häringe finns också ruinen ”Sotes borg”, rester av ett medeltida befäst hus eller borg. Borgen ska ha raserats av den danska kung Hans som år 1502 brände Häringe. Att en vikingahövding har byggt eller använt borgen kan uteslutas. Namnet är en romantisk konstruktion, som knutits till ruinen i efterhand. Detsamma kan starkt misstänkas för det till samma plats knutna namnet ”Sotaskär”.
Det finns en viss osäkerhet om historien med Sote överhuvud taget ska knytas till Häringe och Landfjärden. I en äldre källa, från 1100-talet, nämns platsen för Olavs strid med Sote som liggande ”österut i Viken”, alltså i nuvarande Bohuslän. I Bohuslän finns också minst ett Sotaskär, beläget i Sotenäs härad.
Oavsett om Sote ska knytas till Häringe eller inte så har området här brukats under lång tid, åtminstone sedan järnåldern. Det visas av flera fornlämningar, bland annat i form av en fornborg, gravfält, gravar och en runsten. Den bevarade inskriften på runstenen lyder: Björn lät... Ulv, sin broder. I överkant finns den bevarade underdelen av ett ryttarmotiv, med hästens och ryttarens ben synliga.
Runsten från 1000-talet (SÖ 239) vid Häringe. Foto: Wikimedia/Udo Schröter, CC BY-SA 3.0.
På botten i Landfjärden direkt invid Häringe vilar en handfull skeppsvrak, flera synliga från ytan. Att vraken finns här har varit känt länge. Enligt en folklig uppfattning är detta rester av Sotes besegrade och sänkta skepp. Även denna uppfattning kan bestämmas som en romantisk idé från tiden kring år 1800.
Landfjärden fotad från platsen för ruinen ”Sotes borg” (L2014:4192). Foto: Wikimedia/Holger Ellgaard, CC BY-SA 4.0.
Hur gamla vraken på botten är och vad fartygen har använts till är okänt. En del av vår insats i Häringe går därför ut på att dokumentera och ta prover från vraken, för att datera dom och bestämma vad de använts till. Kanske har vissa av fartygen använts för transporter knutna till det medeltida godset? Insatsen kommer preliminärt att inledas nu under hösten.
Ett av vraken i Landfjärden. Foto: Håkan Altrock/Vrak/SMTM.
En annan lämning som tidigare varit okänd är en pålspärr vid det smala inloppet från havet till Landfjärden. Den består av mängder av vertikala träpålar som slagits ned tätt i botten. Spärren har i äldre tid hindrat eller försvårat infarten till Landfjärden, och därmed skyddat den bebyggelse som funnits däromkring. Men hur gammal är den och till vem eller vad ska den knytas? En annan del av Vraks insats går ut på att försöka svara på detta. Dykningar, med fotodokumentation i 3D av delar av pålspärren och provtagning för datering, har redan genomförts. Vi väntar nu med spänning på att få dateringsresultaten och hoppas att kunna redovisa mer om detta under den tidiga hösten.
Del av pålspärren, 3D-modell av Vrak/SMTM.