Ett fartyg märkt "Tinfos 35" är ett av 75 skeppsvrak som hittats på botten av Heddalsvatnet.
Under två år har ett stort sjösystem mellan Heddalsvatnet och Norsjø i Telemark undersökts med högupplöst mulibeam-teknik (ekolodning). Forskarna upptäckte då hela 80 vrak, vilket gör det till Norges största vrakkyrkogård.
– Detta är en arkeologisk skattkista som kan berika Norges historia, säger Pål Nymoen, arkeolog på Norskt Maritimt Museum i Oslo entusiastiskt.
Denna vattenväg i Norge har historiskt sett haft störst trafik. Småbåtar, fartyg och pråmar har flutit fram och ibland har det skett olyckor, eller har de medvetet sänkts.
– Vanligtvis söker vi skepp och skeppslast längs Norges kuster, men det är i sjöarna som skeppen är bäst bevarade, berättar han vidare.
Det är också vid kusten som sportdykare helst håller till, de som ofta tipsar om vrak.
– Här är det mörka djupa vatten, och inga sportdykare har intresserat sig för dessa sjöar där det är svårt att se, säger han.
I Norsjø, som är den nedre sjön, är djupet mellan 100 till 170 meter.
Pål Nymoen har länge intresserat sig för detta sjösystem som börjar högt uppe vid fjällen och går ner till havet. Hällristningar vittnar om att sjöarna har varit trafikerade minst sedan bronsåldern, och innan dess var de en vik i havet.
– Här har folk transporterat järn, brynsten, koppar, päls och annat för handel i flera tusen år, berättar han.
Som arkeolog hoppas han nu på att finna spännande last ombord på vraken. Lite extra nyfiken är han på de två klinkbyggda segelfartygen som är mer än 30 meter långa, som kan vara från vikinga- eller medeltid. Men även de mindre fynden väcker hans intresse.
– Det vi ser på kartan kan vara en stockbåt eller en släde som gått igenom isen.
Skien som är huvudort där vrakfynden gjorts har varit ett centrum för handel sedan vikingatid, runt år 1000. Inte långt därifrån vid Larvik finns den kända vikingatida köpingen Kaupang, jämförbar med Birka och Hedeby. Där har ett handelsskepp från 990-talet med last av brynsten hittats.
Notodens gamla industrimiljö vid Heddalsvatnet, är ett av Unesco utsett världsarv.
– Cirka 50 av de funna pråmarna var troligen viktiga för transport till och från Notoden under 1800- och 1900-talen, och tillför nu maritima delar till världsarvet, säger han.
När de första industrierna växte fram under 1800-talet byggdes slussar ner till havet. Det finns åtta slussar mellan den högst belägna sjön Heddalsvatnet ner till Norsjø, och vid Skien mellan Norsjø och det 16 meter lägre havet finns en 30 meter lång sluss.
Flera hembygdsföreningar (historielag) samarbetar med projektet och kan bidra med kunskap om handelsvägen och de gamla industrierna runt sjöarna.
Nu ska de mest intressanta vraken och lämningarna undersökas ytterligare. Det är ingen exploateringsgrävning, utan undersökningarna leds av intresserade människor och organisationer som har slagit sig samman och funnit finansiering, bland annat genom ett EU-projekt.
– Vrak som ligger djupt undersöker vi med en ROV, en undervattensfarkost, och de som ligger på mindre än 30 meters djup kommer vi marinarkeologer dyka ner till i sommar, berättar Pål Nymoen förväntansfullt.
Norskt Maritims Museum kommer att visa resultaten, som undervattensfilmer och 3D-modeller, på sin webbsida: Norsk Maritimt Museum.
Visit Telemark kommer att berätta om de nya rönen via skyltar vid sjöarna och annat informationsmaterial.
National Geographic är kontaktade, och projektet hoppas att både norska och internationella medier ska följa projektet.
Ett team av specialister inom undervattenskartläggning och marinarkeologi har de senaste två åren skannat stora delar av havsbottnen i hela Norsjøvassdraget, Sauarelva, Bråfjorden och Heddalsvatnet.
Totalt är 80 vrak funna. 75 vrak i Heddalsvatnet och 5 vrak i Norsjø: 2 klinkbyggda segelbåtar, 50 stora pråmar och 23 mindre pråmar. Men det kan även finnas stockbåtar och slädar och annat som är äldre än de pråmar som har att göra med industrierna kring sjöarna.
