År 1660 var örlogsskeppet Resande Man på väg mot Polen i ett diplomatiskt uppdrag, men nådde aldrig fram. I hårt väder sjönk skeppet i närheten av ön Landsort utanför Nynäshamn. I dagarna fick vraket efter Resande Man besök av Vraks marinarkeologer och elever från två skolor som följde dykningarna på distans.
Även denna gång var vädret hårt:
– Först funderade vi på om vi skulle testa ett annat vrak, för man kan inte ankra där om det blåser för mycket, men det lugnade sig, berättar Stefan Evensen, utvecklingssamordnare på Vrak, som var tekniskt ansvarig för livedyket.
– Vi körde ett testdyk på förmiddagen och sedan körde vi skarpt, säger han.
Två skolklasser från Runö folkhögskola följde undersökningarna av Resande man via sina klassrum. De påbörjade aktiviteten genom att se en introduktionsfilm om vad en marinarkeolog gör, därefter kunde de följa en live-strömmad film från dykbåten. Till sin hjälp hade de två moderatorer: Fredrik Lundgren, pedagog på Vrak och Siri Beer Boman, programansvarig för Vasamuseet. De intervjuade marinarkeolog Patrik Höglund om hans arbete och guidade tittarna genom dagens händelser.
– Som tittare får du följa med hela vägen när Patrik tar på sig dräkten, luftflaskor och dykmask och hoppar i plurret. Han har kamera med ljusrigg på masken, så man kan följa honom hela vägen ner.
Under dyket kunde eleverna ställa frågor till marinarkeologen via moderatorerna som hade kontakt med honom.
Hur fungerade kontakten med eleverna i klassrummet?
– Klasser från folkhögskolan var med under livesändningen och kommunikationen fungerade bra. Jag och läraren har haft kontakt innan och de var väl förberedda på upplägget och vad livesändningen innebär. Det blir ett speciellt sätt att kommunicera i och med att vi inte kan se klassen, berättar Fredrik Lundgren.
Stefan Evensen berättar om de tekniska utmaningarna för att få sändningen att fungera:
– Tre personer sänder, tre personer sköter dyket och en skeppare är med. Det blir många ombord samtidigt i en ganska liten båt. Ombord hade vi en kamera på stativ, en handhållen kamera samt ljud. Bild och ljud under ytan kopplade på dykaren och upp till båten. Allt mixade vi live och ut på nätet via förstärkt mobil uppkoppling.
Siri Beer Boman, programansvarig, berättar om museets arbete med livedyk:
– Vi är det enda museet i världen som har tillgång till så välbevarade vrak som finns på Östersjöns botten, dem vill vi visa upp och samtidigt lära ut historien och den marinarkeologiska vetenskapen. Att ha direktkontakt med marinarkeologen under ytan är även det världsunikt. Vi hoppas på att kunna visa så väl svenskar som hela världen med våra livedyk.
