I Östersjön finns uppskattningsvis 300 miljöfarliga vrak och 30 av dem behöver akut tömmas på olja som annars riskerar att läcka ut i havet.
– När vi ser oljeskadade fåglar på stränder förstår vi ju att det illa, men när olja sakta sipprar från vrak vet vi inte hur mikroorganismer och små djur tar skada, säger Ida-Maja Hassellöv, biträdande professor vid Mekanik och maritima vetenskaper vid Chalmers tekniska högskola, i ett samtal om miljöfarliga vrak i Studio Sjöhistoriska museet lett av museichef Mats Djurberg.
– Haven är i rätt dåligt skick, och Östersjön är utsatt för påfrestningar.
Det är inte bara oljefyllda vrak som hotar Östersjön. På havets botten finns många tickande miljöbomber från modern tid. Där ligger minor och fartyg lastade med bland annat gödningsmedel och flygfotogen.
Efter andra världskriget sänkte de allierade tyska krigsfartyg fyllda med vapen och kemisk stridsgas i Skagerak. Kemiska stridsmedel har också sänkts utanför Bornholm och Gotland. Gödning, gifter och mikroplaster är andra miljöfarliga ämnen som Östersjön får ta emot.
Läckaget från Skytteren blev en väckarklocka för ett problem som tidigare inte uppmärksammats. Utsläppet var som mest nästan 400 liter per dygn. Ingen myndighet hade ansvar och man insåg att det fanns många fler vrak längs Sveriges kuster där frågan inte var om de skulle börja läcka, utan när.
Sjöfartsverket fick därför i uppdrag att kartlägga vrak som behövde saneras på olja. Vraks marinarkeologer bistod med kunskap om vilka vrak som skulle prioriteras. Chalmers skapade samtidigt en riskbedömningsmodell kallad ”Vraka”, där det går att räkna ut sannolikheten för att olika vrak ska börja läcka.
– Det kostar mycket att tömma vrak, men det kostar ännu mer att sanera stränder, säger Ida-Maja Hassellöv.
2018 fick Havs- och vattenmyndigheten ett regeringsuppdrag att under tio års tid sanera de högst prioriterade vraken. Vissa vrak har nu tömts på olja, men vid bygge av exempelvis vindkraftverk tillkommer vrak till högrisk-listan.
Vraken undersöks noga innan de töms på olja. Med hjälp av fotogrammetri kan fartygen studeras i 3D, på decimetern när, för att se i vilket skick det är.
Det går åt rätt håll, men det brådskar. Miljöfarliga vrak finns över hela världen. Sverige har kommit längst i arbetet kring vraksanering och bistår nu andra länder med kunskap om riskbedömning.
Studio Sjöhistoriska arrangerade ett samtal om miljöfarliga vrak med Ida-Maja Hassellöv, biträdande professor vid Mekanik och maritima vetenskaper vid Chalmers tekniska högskola, Fredrik Lindgren, utredare Havs- och vattenmyndigheten och Göran Ekberg, marinarkeolog på Vrak – Museum of Wrecks. Samtalet leds av museichef Mats Djurberg.
Ta del av Studio Sjöhistoriskas samtal här
