År 1891 gick det engelska lastfartyget Annie på grund öster om Ängesön utanför Umeå. Hela besättningen kunde dock räddas, men försöket att bogsera henne i hamn lyckades inte. Skadorna i skrovet var för stora och Annie sjönk.
Under hösten 2021 bekräftades att ett fartyg som Sjöfartsverket hittat faktiskt var ångaren Annie. Nu ska Vraks marinarkeologer undersöka vraket och upprätta en vård- och skyddsplan.
– Annie är mycket välbevarad med ett i princip intakt skrov. Dessutom förefaller last och utrustning till stora delar vara bevarad. Fartyget kan möjligen klassas som en så kallad ”welldäckare”. Annie är en god representant för sin fartygstyp och speglar den snabba industrialiseringen under 1800-talets andra hälft, med ångfartyg av stål och utbyggnad av den svenska sågverksindustrin längs Norrlandskusten, berättar Patrik Höglund, marinarkeolog på Vrak.
– Annie har har ett högt kulturhistoriskt värde ochen stor forskningspotential. Vraket är relativt lättillgängligt för dykning och i princip orört, vilket troligen kommer att locka många dykare till en fantastisk upplevelse.
– Syftet med att upprätta en sådan är att genom en systematisk dokumentation få en samlad bild av ett vraks status. Marinarkeologerna upprättar då en fyndplan, ett antal fotostationer samt en eller flera 3D-modeller av delar av vraket, säger Patrik Höglund.
I planen ingår dessutom en beskrivning av vrakets kulturhistoriska sammanhang. Planen används sedan för kunna följa och dokumentera vad som sker på platsen. Vård- och skyddsplanen är ett dokument som kan komma att revideras.
– Den kan ändras om det görs nya undersökningar och ny kunskap kommer fram, men också om vraket eller föremålen skulle visa tecken på skada, berättar Patrik Höglund.
Vård- och skyddsplanen fungera främst som ett verktyg för att få en daterad ögonblicksbild av lämningsläget på en vrakplats. Men den är också viktigt för andra myndigheter, till exempel Kustbevakningen, som kan hjälpa till att bevaka och dokumentera vraket.
