Mars, också kallad Makalös, var Erik XIV:s flaggskepp och ett av sin tids största skepp. Hon sjönk under första slaget vid Ölands norra udde 1564. Foto: Kirill Egorov.
Krigföringen till sjöss förändrades på flera sätt under senmedeltid och reformationstid, på sätt som i slutändan även påverkade samhället i stort och den tidigmoderna statens framväxt. Vad kan biografier över enskilda krigsskepp berätta om hur denna förändring gick till? I detta delprojekt undersöks förändringen av sjökrigföringen i Östersjön ur ett tvärvetenskapligt helhetsperspektiv.
I centrum står flottans förmåga att föra krig utifrån en fördjupning av krigsförsörjningen och krigföringsförmåga. Centralt är införandet av eldhandvapen och framförallt tungt fästningsartilleri. Det ledde till förändringar av skeppsbyggnad, taktik och stridsteknik. I delprojektet undersöks hur olika krafter samspelade i denna teknologistyrda förändring.
Krigsförsörjningen undersöks i form av skeppsproduktion, bestyckning, beväpning, bemanning och proviantering. Det handlar om allt som behövdes för att flottan skulle kunna förses med ett krigsfartyg färdigt för strid. Ur ett helhetsperspektiv går det att följa brödets väg från sådd, skörd, malning, bakning, förpackning, ombordtagning och rester från laggstavar i vraket. Samma sak gäller kanonens väg från malm, gjutning, bestyckning och återfinnande på vrakplatsen eller i något museimagasin. Helhetsperspektivet möjliggör en stor mängd data som tillsammans ger en väldokumenterad bild av utvecklingen.
Utvecklingen av krigföringsförmågan studeras utifrån skildringar av striden och hur den förändrats från senmedeltid till 1500-talets mitt. Här undersöks sjökriget utifrån krigsartiklar, instruktioner och rättegångsmaterial. Förutom taktik och stridsteknik, var även moralen och stridsvärdet viktiga delar för att förstå krigföringen till sjöss och hur den hänger ihop med samhällets förändring.
Båda perspektiven (krigsförsörjning och krigföringsförmågan) bidrar till att skapa ny förståelse för förändringen. I delprojektet studeras biografier över krigsskepp. Forskningen görs i nära samarbete med marinarkeologer genom deltagande i marinarkeologiska undersökningsprojekt, som de av skeppen Gribshunden, Kraveln, Elefanten och Mars, samt egna undersökningar av Riddarholmsskeppet och Näckströmsvraket. Även arkiv kommer att besökas både i Sverige och internationellt.
Delprojektet ingår i forskningsprogrammets historiska och arkeologiska modul.
Forskningen ligger inom ramen för genren ”War and Society” och använder teorier inom teknologisk innovation och kollektivbiografisk metod och livscykelperspektiv.
Krigföring till sjöss. Den glömda flottan i förändring.
Projektledare
Ingvar Sjöblom, historiker, Historiska institutionen, Stockholms universitet
E-post: ingvar.sjoblom@historia.su.se