Ny forskning har visat att hushållet som enhet hade en avgörande betydelse för organisationen av arbete i det tidigmoderna Sverige. I detta delprojekt studeras arbetsvillkoren för meniga båtsmän och vilken roll hushållet spelade i flottan.
Vattenbärande kvinnor. Bild nr. 4 i handskrift av Lorenzo Magalotti, Notizie di Svezia, 1674.
Ny forskning har visat att hushållet som enhet hade en avgörande betydelse för organisationen av arbete i det tidigmoderna Sverige. I detta delprojekt studeras arbetsvillkoren för meniga båtsmän och vilken roll hushållet spelade i flottan.
En följd av Sveriges ambitioner för flottan under 1600-talet var att ett stort antal män (och en del kvinnor) fick uppleva livet till sjöss. Ändå vet vi väldigt lite om rekrytering, proviantering, logistik och vardagen i flottan. I och med organisationen av båtsmanshållet knöts varje båtsman till ett torp, något som innebar att sjömanskapet kom att definiera inte bara båtsmannen själv, utan också hans fru och barn.
Undersökningen baseras både på skriftliga källor och på föremål. De föremål som har grävts ut från vraken Vasa och Kronan kan tillsammans med föremål i museimagasin och resultaten från pågående marinarkeologiska undersökningar ge unika inblickar i livet på 1600-talets skepp.
Till skillnad från många andra samlingar som huvudsakligen innehåller föremål som tillhört samhällseliten har dessa föremål tillhört människor från alla delar av samhället. När föremålen kombineras med skriftligt källmaterial kan de ge insikter inte bara om livet till havs, utan om 1600-talets samhälle i stort.
Båtsmän, soldater och deras hustrur. Maritimt vardagsliv på 1600-talet ur ett materiellt perspektiv.
Projektledare
Anna Maria Forssberg, historiker, Statens maritima och transporthistoriska museer
E-post: annamaria.forssberg@smtm.se