De flesta material bryts ned med tiden, men genom konservering kan livstiden bli längre. Det finns många olika sätt att ta reda på föremåls ålder.
De flesta material bryts ned med tiden, men genom konservering kan livstiden bli längre. Det finns många olika sätt att ta reda på föremåls ålder.
Det här är några metoder för att datera föremål eller material.
Allt organiskt material, alltså allt som någon gång har varit levande, kan dateras med hjälp av kol-14-metoden. Kolisotopen C14 finns i alla levande organismer men andelen minskar sakta ned efter döden. Genom att mäta hur mycket C14-isotop som finns kvar i ett träprov eller ett djurben, går det att avgöra när trädet eller djuret dog.
Årsringarna i ett träd blir fler och fler ju äldre ett träd är. De kan variera i tjocklek beroende på om året det varit varmt eller kallt. Genom att räkna årsringarna och jämföra träets mönster med andra prover där åldern är fastställd, går det att ta reda på vad det är för trä, var trädet växte och när det höggs ner.
När människor bott på samma ställe under en lång tid så bildas lager av jord och sådant som tappats, gått sönder eller slängts. Lager för lager kan arkeologen leta sig bakåt i tiden.
Ett annat sätt att bestämma åldern på fynd är att jämföra med andra liknande fynd som gjorts tidigare och där åldern är fastställd. Det kallas för typologi. På ett vrak kan man exempelvis undersöka hur det är byggt, vilken form det har haft, hur mast och segel sett ut, vilken typ av galjonsfigur den har. Sedan jämförs dessa fakta om fyndet med andra liknande fynd av vrak.
I kallt och mörkt vatten på Östersjöns havsbotten kan ett föremål bevaras väldigt länge. Men när föremål som legat länge i vatten tas upp till ytan börjar det ganska snabbt förstöras.
Olika material klarar sig olika länge och beter sig olika. Trä från ett vrak som har legat länge i vatten blir till exempel väldigt sprött och kan falla sönder när det torkar. Syret i luften sätter igång kemiska processer även i andra organiska material. Biologiska organismer som svampar och bakterier kan också bryta ner föremål och lämningar.
Det mesta som bärgas från vatten måste därför konserveras, behandlas på olika sätt så att det håller länge och inte förstörs.
Konservering är ofta dyrt och tar lång tid. Och när konserveringen är färdig, måste föremålen förvaras i rum eller behållare med speciell temperatur och luftfuktighet för att de inte ska bli förstörda. Så det bästa sättet att bevara gamla vrak föremål är att låta dem ligga kvar på havsbotten där de trivs bäst – där det är mörkt, kallt och utan syre.
