Textversion: Äpplet - nya fynd

Pågående undersökning: Vasas syster

Jim Hansson, marinarkeolog: [dykare på en liten dykbåt tar på sig dykmasker och hoppar ner i vattnet] Det här är faktiskt en av de svåraste vrakplatser jag jobbat på. Det är riktigt bökigt: mörkt, djupt, taskig sikt ... [Jim i bild] och att det är så jävla stort.

Berättarröst: [dykare sitter i en liten båt i ett sund, en stor passagerarfärja passerar] I december 2021 hittades vraket efter Vasas systerskepp Äpplet. Vraket ligger i ett militärt skyddsområde utanför Vaxholm, så här råder dykförbud. Men med marinens hjälp har vraket kunnat undersökas.

[två militärer håller ut en dykflagga till en passerande båt] I mars 2023 är Vraks marinarkeologer och marinen tillbaka på platsen. Tidigt görs en oväntad upptäckt. [dykare hoppar ner i vattnet]

Jim Hansson, marinarkeolog: [Jim i bild] Redan första dagen påträffades ganska omgående vad vi tror är vapenskölden. De är två stora lejon som ligger där, och kanske en krona. [bilder från under ytan, en snidad träskulptur av ett lejon framträder] Det är väl ingen som har trott att skulpturer skulle finnas kvar, så det är verkligen otroligt häftigt.

Berättarröst: [illustration av Vasas förlisning] Efter Vasas förlisning 1628 byggdes tre liknande skepp, Äpplet, Scepter och Kronan. De har kommit att kallas För Vasas systerskepp. [illustrationer av Kronan och Scepter] Men till skillnad från Vasa så både seglade de och deltog i krig. [bilder från under ytan, där en lejonskulptur från Äpplet ligger bland bräder] Äpplet var det första och sjösattes ett år efter Vasa, 1629.

Patrik Höglund, marinarkeolog: [Patrik i bild] Jag hade aldrig, för det första, trott att vi skulle hitta Äpplet. Det är så mycket förstört i det här området. Vi trodde vi skulle hitta lite bitar och brädbitar. Att hitta själva fartyget var en sensation.

Berättarröst: [bilder från under ytan, som visar skulpturer och bräder] Äpplet sänktes medvetet, och är ett av många fartyg som ska ha sänkts i det här sundet. Vrak och andra konstruktioner bildade en undervattensbarriär, för att skydda mot fiendeskepp och kontrollera sjöfarten. Detta är en försvarsteknik som använts runt Östersjön i över tusen år. [en stor passagerarfärja passerar en dykbåt] På 1800-talet muddrades och sprängdes barriären vid Vaxholm, för att ge plats åt djupgående fartyg.

Patrik Höglund, marinarkeolog: [Patrik i bild] En fråga som har varit med hela tiden, det är ju hur de gjorde när de sänkte de här fartygen. Tog de bort rubbet, allting som var av värde, eller som vi tänker är av värde idag? Skulpturer till exempel. Här kan vi bevisligen se att de inte har gjort det.

Vi kommer ner och så ser vi det här lejonet som tittar upp mot en. [bilder från under ytan, på en lejonskulptur] Det ligger platt på botten, på ryggen om man säger så. Först trodde vi att det var en lejonmaskaron som sitter på kanonportarna. [bild från Vasamuseet, på skeppet Vasas kanonportar] Men när man insåg att det var ganska stort, och att vi var i aktern.

Sedan ser vi det andra lejonet också. [bilder från under ytan, på andra lejonskulpturen] Då förstår vi att det är riksvapnet. Och det är superhäftigt, helt enkelt.

Berättarröst: [bilder från Vasamuseet, på lejonskulpturer på skeppet Vasas akter] Lejonen påminner starkt om dem som syns på Vasa, och är en del av riksvapnet. [bilder från under ytan, på lejonskulpturer och timmer] Aktern är till stor del övertäckt av timmer, men någon av skulpturerna här borde föreställa ett äpple. För att flytta timren behövs länsstyrelsens tillstånd. Men vraket kan redan nu ge forskarna nya inblickar.

Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet: [Fred i bild] Äpplet ger väldigt mycket kontext till Vasa, för de byggdes ungefär samtidigt. Alla ändringar man gjorde i Äpplet gjorde man innan man visste att Vasa var felkonstruerad. Så hur nära är de? Kan vi se skillnader?

Berättarröst: [en grupp män befinner sig i ett rum, tittar på en skärm som visar en 3D-modell av vraket] Under fyra intensiva dagar undersöker marinarkeologerna och marinen Äpplet. Man tar fram en 3D-modell av vraket, vilket blir en ovanligt svår utmaning. Det är dålig sikt, och vraket är stort och sönderfallet.

Jim Hansson: [Jim i bild] Vi har dragit ut måttband mitt i fartyget. Vi har ett på utsidan av fartyget som går till samma timmer i aktern. Vi har två nedstigare med insimningslinor. [bilder från under ytan, bräder ligger huller om buller] Trots det här, när man är på vraket ... Tappar man bort sig från måttbandet, då vet man inte riktigt var man är på vraket. [dykare stiger upp ur vattnet] För det är så jäkla stora dimensioner och det väldigt rörigt.

Berättarröst: [dykare ombord på en liten båt, åker mot ett större fartyg som tillhör marinen] Men de djupa kunskaperna om Vasa blir här en räddning.

Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet: [Fred i bild] Precis som Äpplet ger kontext till Vasa så bidrar Vasa med kontext till Äpplet. [ombord på marinens stora fartyg, marinens personal lyfter med hjälp av en kran en undervattensrobot ned i vattnet.] Så vi kan titta på Vasa, och det är hjälper dykarna att orientera sig på botten. Att känna igen vad de tittar på. För man har väldigt begränsad tid på botten. Vraket är ett stort plockepinn.

Berättarröst: [marinens personal och marinarkeologerna sitter framför skärmar som visar bilder från undervattensroboten] Mellan dykningarna undersöks vraket också med ROV, en undervattensrobot. Tillsammans med filmer och 3D-modeller ger det chans att undersöka vraket ovanför ytan. Och att vraket är sönderfallet kan till och med vara en fördel. [Fred Hocker pekar på en skärm, pratar med Jim Hansson]

Fred Hocker: Det här stora undertimret som du tror är mesanmasten?

Jim Hansson: Nej, det ligger fler runda timmer ...

Fred Hocker: [Fred i bild] I den förstörda kondition som vraket är, det ger en chans att titta på saker som vi aldrig kommer se på Vasa. [bilder av 3D-modell] Jag är inte tillåten att plocka isär Vasa.

Berättarröst: [undervattensbilder av vraket] Konstruktionsdetaljer och timmer, allt bidrar till helheten. [bilder ombord på marinens fartyg] Och kanske döljer sig ännu fler skulpturer på botten.

Patrik Höglund: [Patrik i bild] Det finns mer skulpturer, vi har sett det efter sidorna på fartyget. I aktern har vi sett ornamentik. Och många ligger upp och ner, så det är svårt att se. [undervattensbilder på ornamentik och delar av skulpturer] Vi försöker att inte röra, i det här skedet. Det gör vi i ett senare skede, med tillstånd från Länsstyrelsen.

Det är otroligt sällan man hittar skulpturer på fartyg, det kan vara en och annan. Men att vi har hela akterspegeln med alla skulpturer och förmodligen mer ... Det är ju sensationellt.

Jim Hansson: [Jim i bild] Det är det ingen som har trott att man ska kunna hitta skulpturer, att man har strippat fartygen på dem. Det är därför de alltid haft så taskig stämpel, de här medvetet sänkta skeppen. [undervattensbilder på ornamentik och delar av skulpturer] Nu skulle man kunna titta på om det är samma skulptör som på Vasa. Man skulle kunna titta på färgsättning.

Fred Hocker [Fred i bild]:

Det är inte så ofta inom arkeologin som vi har chansen att titta på två skepp byggda samtidigt av samma arbetskraft. [ombord på marinens stora fartyg, marinens personal arbetar] Och har chansen att jämföra. [skärmar visar bilder från undervattensroboten] Från ett arkeologiskt perspektiv så är det en unik möjlighet. Vi har chansen att jämföra Vasa och Äpplet. [undervattensbild på en lejonskulptur] Båda ger mening till den andra.